Det har nu gått exakt 22 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa i Uppsala. Sedan dess har flera viktiga lagskärpningar gjorts på hedersområdet, men samhället ligger fortfarande efter i arbetet. Barn försvinner i Sverige. Ungdomar lever i skräck och vågar ofta inte berätta om sin situation, skriver debattörerna.
Det har nu gått exakt 22 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa i Uppsala. Sedan dess har flera viktiga lagskärpningar gjorts på hedersområdet, men samhället ligger fortfarande efter i arbetet. Barn försvinner i Sverige. Ungdomar lever i skräck och vågar ofta inte berätta om sin situation, skriver debattörerna. Bild: Staffan Claesson/TT

Ni sviker Fadime när ni vänder de hedersutsatta ryggen

Antalet ungdomar som lever i hedersförtryck har fördubblats i Göteborg. Förtroendet hos de drabbade är också mycket lågt. Detta är resultatet av att samhället inte har engagerat sig tillräckligt för de hedersutsatta, skriver bland andra Amineh Kakabaveh.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Vi i föreningen Varken hora eller kuvad har länge vetat att många barn och unga lever under ett omfattande hedersförtryck. Vår kartläggning från 2017 tvingade politiker att göra egna undersökningar. I slutet av förra året presenterades Göteborgs stad en uppföljande undersökning som visade att visade att 26 procent av niondeklassarna i Göteborg som svarat på enkäten levde under oskuldsnormer. Detta innebär en fördubbling i ska jämförelse med resultatet från den tidigare undersökningen. En nedslående läsning i rapporten handlar om de utsatta ungdomarnas låga tilltro till samhällets institutioner. Av flickorna som lever under oskuldsnormer upplever endast 38 procent att de kan vända sig till en lärare i skolan vid problem. Detta samtidigt som 59 procent av samma grupp av flickor i stället upplever att de i en sådan situation skulle kunna kontakta religiösa ledare.

ANNONS

Detta är resultatet av en politik där samhället inte engagerat sig i de hedersutsattas vardag men där vi i stället har rustat de konservativa religiösa krafterna med generösa bidrag till deras organisationer och ledarskap.

Varken hora eller kuvad har i snart två decennier krävt ett stopp för religiösa skolor och att skattemedel ska kunna gå föreningar och samfund som upprätthåller hedersförtryck och hedersnormer

Det har nu gått exakt 22 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa i Uppsala. Sedan dess har flera viktiga lagskärpningar gjorts på hedersområdet, men samhället ligger fortfarande efter i arbetet. Barn försvinner i Sverige. Ungdomar lever i skräck och vågar ofta inte berätta om sin situation. Den svenska integrationspolitiken har misslyckats. I VHEK:s nya bok ”Hedersförtryck - berättelser från Sverige och världen” låter vi flera av de mest utsatta komma till tals för att få ge sin berättelse.

Varken hora eller kuvad har i snart två decennier krävt ett stopp för religiösa skolor och att skattemedel ska kunna gå föreningar och samfund som upprätthåller hedersförtryck och hedersnormer. Dessa förslag har den nuvarande regeringen lagt i malpåse. Vi kräver att synliga religiösa tecken som slöja för skolbarn ska förbjudas efter fransk modell. Vi har också länge krävt kunskapshöjande åtgärder på skolor, relevanta universitetsutbildningar, SFI och folkhögskolor. Det krävs att staten ekonomiskt garanterar en kompetensutveckling för yrkesgrupper som i sitt arbete kommer i kontakt med hedersutsatta. Vi kräver också obligatorisk undervisning i sexualundervisning för vuxna asylsökande och flyktingar.

ANNONS

Driva frågorna

Under årtionden har det gjorts alldeles för lite i arbetet mot hedersförtrycket. Det löfte som svenska politiker gav till Fadime Sahindal om att inte vända de utsatta ryggen måste infrias. Och hedersförtrycket handlar inte bara om Göteborg eller Sverige. Kvinnoförtrycket, där hedersförtrycket utgör en väsentlig del, är en internationell företeelse. Därför måste Sverige aktivt driva dessa frågor i EU och FN. Den jämställdhetskampen tycks den nuvarande regeringen ha gett upp.

Amineh Kakabaveh, ordförande Varken Hora Eller Kuvad och socionom

Shams Aziz, Vheks styrelsemötet och socionom

Shara Hassan, styrelsemötet (Vhek) och Lärare på SFI

Ewy Gahnström, VHEK, Västsverige och Förskollärare

ANNONS