Nedskärningar i skolan kommer slå hårdast mot elever med NPF

En svag ekonomisk utveckling och hög inflation gör att många kommuner skär ner på sin skolbudget. Det drabbar inte minst elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism, som redan i dag saknar det stöd som de behöver för att klara skolan, skriver Anki Sandeberg.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

I Riksförbundet Attentions skolenkät framgår att frånvaron bland dessa elever är så pass hög att vi kan tala om systematisk utslagning ur det svenska skolsystemet. En fjärdedel av eleverna med dessa funktionsnedsättningar är frånvarande hela eller större delen av tiden och skolan har sällan en plan för att få dem tillbaka på heltid igen. Frånvaron kan kopplas till avsaknad av anpassningar och stöd, stökig skolmiljö, ohälsosam stress, konflikter med klasskompisar och lärare och mobbing.

Det bristande stödet gör att dessa elever hamnar efter och får allt svårare att nå utbildningens mål. Eventuella anpassningar görs så sent att problemen gör det svårt att komma i kapp. De som drabbas är ingen liten grupp. Specialpedagogiska skolmyndigheten räknar med att det rör sig om tio procent av eleverna.

ANNONS

Hela familjen

När skolan inte fungerar påverkas hela familjen. Bland de svarande i enkäten är det nästan fyra av tio föräldrar som har gått ner i arbetstid på grund av skolsituationen, och nästan en av tio har helt slutat att jobba. Våra medlemmar berättar om hur de måste strida för sina barn för att något ska hända. Samordningen fungerar dåligt och det hamnar på föräldrarna att hålla ihop vård- och stödkedjan. Detta innebär stora påfrestningar för barn och föräldrar.

Så här ska det inte behöva vara. Skollagen ger alla elever rätt att få stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Det står också tydligt att en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Men vår undersökning visar att dagens skola saknar resurser och kunskapen om hur man skapar en tillgänglig lärmiljö är för låg.

Till detta kommer nu att den svaga ekonomiska utvecklingen och kostnadsökningarna på grund av hög inflation gör att i princip alla kommuner står inför stora sparbeting. Det hotar att förvärra situationen ytterligare. Det kommer att innebära minskade möjligheter att sätta in särskilt stöd, neddragning av antalet lärare, elevassistenter och resurser för elevhälsa. Det kommer att gå ut över de elever som har störst behov av stöd och extra anpassningar. Det är oacceptabelt och kommer att stå både individerna och samhället dyrt på längre sikt.

ANNONS

Det kommer att innebära minskade möjligheter att sätta in särskilt stöd, neddragning av antalet lärare, elevassistenter och resurser för elevhälsa

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn för ett barn. Skolan måste få de resurser som krävs för att stödinsatser ska kunna sättas in så tidigt som möjligt. Satsningar för att bryta det utanförskap som en misslyckad skolgång leder till måste ses som en investering i framtiden. Varje barn borde ha rätt att få lyckas med skolarbetet utifrån sina förutsättningar. Det skapar framtidstro och en vilja att vara en del av samhällsutvecklingen. Allt annat är ett oacceptabelt svek mot en stor grupp barn.

Anki Sandeberg, ordförande Riksförbundet Attention

ANNONS