Sverige är ett föregångsland när det gäller jämställdhet, och vi är ett av de mest uppkopplade länderna i världen, skriver debattörerna.
Sverige är ett föregångsland när det gäller jämställdhet, och vi är ett av de mest uppkopplade länderna i världen, skriver debattörerna. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Nätvåld mot kvinnor och flickor hotar demokratin

Den svenska politiken arbetar aktivt mot såväl mäns våld mot kvinnor som näthat på olika sätt. Men de här frågorna hanteras sällan tillsammans. En ändring krävs för att nätvåldet inte ska tysta kvinnors röster på nätet, skriver bland andra Moa Bladini och Thordis Elva, Nordref.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

I den pågående pandemin har våra liv förändrats och begränsats avsevärt. I takt med ökad isolering på grund av restriktioner har internet blivit än viktigare i vår vardag, för arbete, inköp, nöjen, samhällsdebatt och umgänge. Baksidan av detta är en kraftig ökning av våldet mot kvinnor och flickor på nätet, enligt UN Women.

Det är ett växande och allvarligt samhällsproblem, som inte är begränsat till vissa grupper eller nationer utan utgör en stor del av våldet mot kvinnor och flickor över hela världen. Det är helt avgörande att ta övergrepp och kränkningar som utövas digitalt på allvar.

Kränkningarna och övergreppen mot kvinnor och flickor yttrar sig på olika sätt – nakenbilder som sprids utan samtycke i syfte att trakassera eller kränka, genom hot och hat, sexuella trakasserier eller doxxing, där personuppgifter samlas och sprids för att öka förföljelser och kränkningar. Kvinnors kroppar objektifieras, betygssätts och censureras.

ANNONS

Glömmer bort det digitala våldet

Sverige är ett föregångsland när det gäller jämställdhet, och vi är ett av de mest uppkopplade länderna i världen. Svensk jämställdhetspolitik skär över alla politikområden och syftar till att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Två av de jämställdhetspolitiska delmålen är särskilt relevanta att lyfta här:

1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande.

2. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Den svenska politiken hanterar och arbetar aktivt mot såväl mäns våld mot kvinnor som näthat på olika sätt men hanterar sällan frågorna tillsammans eller som en egen fråga. Frågor om internetsäkerhet, hatbrott och demokratifrågor, så som rätten att delta i den offentliga debatten, hanteras i stället, om alls, fragmenterat. Som en angränsande eller perifer fråga i förhållande till mäns våld mot kvinnor.

Vi vet redan att mäns våld mot kvinnor utgör ett hot mot demokratin. Det digitala våldet utgör ytterligare en dimension av detta – eftersom kvinnors och flickors röster tystas.

Det senaste åtgärdspaketet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor som presenterades i juni var välkommet, men en form av våld lyste dock med sin frånvaro - det digitala våldet.

Kvinnors och flickors röster tystas

Risken för att bli utsatt för våld inskränker kvinnors och flickors rörelsefrihet och livsrum genom att de undviker vissa digitala platser och samtal. Vi vet redan att mäns våld mot kvinnor utgör ett hot mot demokratin. Det digitala våldet utgör ytterligare en dimension av detta – eftersom kvinnors och flickors röster tystas.

ANNONS

Problemet är tätt sammanbundet med den grundläggande yttrandefriheten. Det vi normalt fokuserar när vi talar om yttrandefrihet är förbudet för staten att censurera röster, vilket innebär att staten måste tillåta djupt smärtsamma uttalanden och uttryck och vara särskilt försiktiga med att begränsa dessa. Men att enbart fokusera den aspekten av yttrandefriheten är problematiskt eftersom en sådan snäv förståelse leder till att vi blir handfallna inför näthatet.

En förlängning av yttrandefriheten

I stället måste vi se att yttrandefriheten är en frihet som alla måste garanteras – och i så fall skulle åtgärder som försäkrar att vissa röster inte tystar andra inte ses som en begränsning av yttrandefriheten, utan i stället som en förlängning av den. Det här är kopplat till den mindre omtalade aspekten av yttrandefriheten – nämligen att staten har en skyldighet att garantera en mångfald av röster.

Mångfalden av röster innebär en plikt för staten att garantera att en mängd olika grupper och idéer får ta plats och delta i det offentliga samtalet. Den positiva aspekten av yttrandefriheten är nödvändig för att uppfylla yttrandefrihetens syften, i relation till deltagande, till kunskapsutveckling, till att stärka människors utveckling och autonomi och för demokratin själv. Om staten inte kan garantera en mångfald av röster kan de inte heller motverka orättvisa, marginalisering, ojämlikhet eller ojämställdhet.

ANNONS

Vi vill se att staten prioriterar denna fråga och att arbetet för att motverka det digitala våldet intensifieras. Mäns våld mot kvinnor medför allvarliga skador för både enskilda och samhället, oavsett var den förekommer. Vi efterfrågar åtgärder som skapar en tryggare tillvaro för kvinnor och flickor och som stärker det demokratiska samtalet – ett livsrum som är befriande och inte begränsande.

Moa Bladini, lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet, grundare Nordref

Thordis Elva, grundare och ordförande Nordref

Emma Persson, advokat

Wanna Svedberg Andersson, lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet

Ida Östensson, medgrundare Nordref

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS