Nedskärningarna som just nu pågår i svensk hälso- och sjukvård är de mest omfattande sedan 90-talskrisen. Larmen duggar tätt. Sahlgrenska universitetssjukhuset ska dra ned med 2000 tjänster, i Värmland har 750 tjänster varslats. Sveriges kommuner och regioner har flaggat för att otroliga 24 miljarder saknas. Tidningen Vårdfokus har kartlagt att 19 av 21 regioner kommer att göra besparingar inom vården 2024.
I helgen gav statsminister Ulf Kristersson besked i TV4 Nyhetsmorgon om att välfärden inte ska lämnas i sticket. Men hur och när kunde han inte precisera. Det kunde inte heller sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson när hon i söndags medverkade i SVT:s Agenda.
Det duger inte. Det finns en utbredd oro för konsekvenserna. I allmänheten är 76 procent ganska eller mycket oroliga för nedskärningarna, visar en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Vårdförbundet. Många tror att vårdens kvalitet kommer att försämras med längre köer, längre väntetider på akuten och försämrad patientsäkerhet. Nu kan vi presentera siffror som visar att allmänheten också tror att vårdpersonalen kommer att påverkas. 74 procent av de som svarat tror att arbetsbelastningen kommer öka, 70 procent tror att fler anställda kommer att lämna vården. Sjukskrivningar befaras också öka enligt 61 procent av de tillfrågade och 57 procent förväntar sig för lite vila och återhämtning för de anställda.
Hög arbetsbelastning
Farhågorna är befogade. Redan i dag råder det brist på Vårdförbundets yrkesgrupper i samtliga regioner. Regionerna har svårt att attrahera barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Det beror bland annat på att arbetstiderna inte är anpassade efter att många jobbar dygnets alla timmar årets alla dagar. Arbetsbelastningen är hög och lönerna inte tillräckliga. Många inom sjukvården orkar inte heller jobba heltid på grund av brist på återhämtning och deltidsarbetet är omfattande visar Vårdförbundets rapport.
Att det finns risk för att till exempel sjuksköterskor lämnar sina jobb till följd av missnöje med hög arbetsbelastning och för lite återhämtning är belagt i Rebecca Selbergs forskning från Lunds universitet. Det startar en negativ spiral som sprider sig - exitspiralen. Den är förödande för kompetensförsörjningen inom vården.
Det här var fakta redan före 2024 års omfattande besparingar. Så vem är förvånad över den oro som befolkningen nu känner för de konsekvenser som väntar? Det går givetvis inte att skära ner i en redan slimmad sjukvård utan att det blir sämre – både för patienter och personal.
Sjukvården är allmänhetens viktigaste fråga – det var den i valet och det är den alltjämt nu 2024
Det finns inget stöd i befolkningen för den här utvecklingen. Sjukvården är allmänhetens viktigaste fråga – det var den i valet och det är den alltjämt nu 2024. Det visar inte minst engagemanget för akutmottagningen i Arvika i januari. Invånare, näringsliv, fackförbund och kommunpolitiker samlades till protester på stadens torg - som stoppade nedläggningen av akuten. Vårdförbundet var drivande i det, och vi kommer vara lika drivande på nationell nivå för att rädda sjukvården.
Vi vill ha tydligare besked från statsministern och regeringen – när och hur ska sjukvården räddas? Vår undersökning visar att allmänheten vill att staten skjuter till mer pengar, vid sidan av att regionerna prioriterar hälso- och sjukvården. Befolkningen har blivit lovad en god hälso- och sjukvård och för det krävs resurser och personal som vill och orkar ge vård.
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet