Tjänsten har införts i 1177 av flera av landets regioner och är tänkt som en automatiserad första bedömning för att dirigera patienten till rätt vårdnivå, i stället för att patienten får en bedömning av en legitimerad sjuksköterska.
Bedömningar och att patienter dirigeras till rätt vårdnivå är en viktig fråga – inte minst i dag med den stora belastning som akutmottagningar och andra vårdinrättningar rapporterar om med långa väntetider som följd.
Det många inte vet är att digitala tjänster och verktyg, till exempel chattboten Triage 24, som används i vården kan sakna forskningsbas och robust klinisk prövning. Att snabbt införa digitala tjänster och AI som ersättning till bedömningssamtal med en sjuksköterska är riskfyllt och kan äventyra patientsäkerheten. Det är ett gigantiskt experiment som först borde testas av forskare i liten skala och under säkra förhållanden. Forskning från såväl Sverige som internationellt visar att sjuksköterskor gör patientsäkra bedömningar och att allvarliga tillbud är få. Det saknas däremot forskning om träffsäkerhet i bedömningar från chattbots - och hur patientsäkerhet påverkas.
Första bedömningen
Primärvården är central i svensk hälso- och sjukvård, och den nära vården behöver utvecklas och förbättras markant för att möta befolkningens behov under kommande år. Årligen görs mer än 36 miljoner vårdbesök, enligt Sveriges kommuner och regioner, varav 10 miljoner besök görs till sjuksköterskor. Därtill görs ett stort antal telefonsamtal till primärvården. I dessa kontakter gör sjuksköterskor ofta den första bedömningen av patientens problem. Utan dessa sjuksköterskor skulle de läkare som finns i primärvården inte räcka till en bråkdel av alla patienter i primärvården.
Det finns i dag stora utmaningar med bemanning inom hälso- och sjukvård för att säkra den medicinska kompetens som är nödvändig, vilket drivit på den digitala och tekniska utvecklingen.
I brist på tillgång till läkare har antalet vårdbesök till sjuksköterskor ökat. År 2019 var första året där fler besök gjordes till sjuksköterskor än läkare i primärvården, något som förväntas öka ytterligare med den brist på allmänläkare som i dag är påtaglig. Nationell och internationell forskning visar att det inte behöver vara till någon nackdel, utan det kan vara en fördel med sjuksköterskebesök– många patienter är mer nöjda med ett besök till en sjuksköterska, som vid behov kan konsultera en läkare. Dessutom är det väl känt genom såväl klinisk erfarenhet som genom forskning, att personer som är sjuka och oroliga vill tala med en person som lyssnar, tar dem på allvar och kan ge trygga och kompetenta råd om vidare handläggning. I interaktionen med en chattbot saknas helt denna mänskliga dimension av lyssnande, empati och trygghet.
I interaktionen med en chattbot saknas helt denna mänskliga dimension av lyssnande, empati och trygghet
Digitala lösningar och AI efterfrågas i en tid när det behövs digitala tjänster som effektiviserar olika vårdprocesser. Det handlar alltså om behov av att utveckla tjänster som är patientsäkra och som kan effektivisera beslut och prioriteringar, men som inte ersätter sjuksköterskor utan snarare förbättrar och effektiviserar bedömningar.
Det är vanskligt att inte förstå betydelsen av kvalificerad kompetens i komplexa bedömningssituationer, oavsett om vi pratar om sjuksköterskor i primärvården, inom 1177, eller larmoperatörer vid 112 – alla behöver ha rätt kompetens och förutsättningar för uppdraget. Här saknas i dag nationella direktiv och standarder för kvalitetssäkring och rätt kompetenser, vilket vi efterlyser.
Klinisk prövning centralt
Sammanfattningsvis finns det ett stort behov av digitala och tekniska lösningar som effektiviserar olika vårdprocesser, men inte ersätter sjuksköterskors bedömningssamtal och kliniska beslutsfattande i första linjens vård.
Klinisk prövning och forskning är centralt för en god och nära vård, och alla insatser som görs för patienter bör bygga på forskning och evidens – så att patienten kan känna sig trygg och säker. Regionerna står inför stora utmaningar. I den forskning som vi i dag bedriver i samverkan med forskare inom Västra Götalandsregionen ser vi att patienter som söker primärvård har höga förväntningar, men också är väldigt nöjda med vårdbesök till sjuksköterskor. Tillgång till vård av hög kvalitet handlar inte enbart om att träffa en läkare. Den svenska modellen med vårdbesök till sjuksköterskor kan vara framtidens modell för att säkra såväl tillgång till vård på rätt nivå, som kontinuitet i vården.
Annelie J Sundler, leg. sjuksköterska, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Borås
Inger K Holmström, leg. sjuksköterska, professor i vårdvetenskap, Mälardalens universitet och associerad forskare vid Uppsala universitet