Drygt 20 procent av Sveriges befolkning är född utomlands. Större delen av denna grupp har kommit till Sverige de senaste två decennierna. Detta har medfört omfattande samhällsutmaningar, inte minst avseende arbetsmarknadsintegration. Andelen arbetslösa 2021 bland utrikes födda var 18,4 procent, medan motsvarande siffra bland inrikes födda var 4,4 procent. Vidare var arbetslösheten märkbart högre bland de som är födda i Asien och Afrika, 21,5 respektive 24,3 procent (SCB 2021).
Samhällsvetenskaplig forskning har sedan länge identifierat att språkkunskaper är viktigt för utrikes föddas arbetsmarknadsetablering, något som även politikerna försökt främja på senare år. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson meddelade senast i SvD den 2 mars 2024 apropå sfi-studier: “Det är fullt möjligt att lära sig svenska på ett år, på två år. Men nu sätter vi gränsen på tre år för att det ska vara tydligt att det bör man kunna klara av”. Men hur verklighetsförankrat är ett sådant påstående?
Får konsekvenser
I Ratios nya rapport ”Alla ska snabbt lära sig svenska” pekar vi på några faktorer som gör inlärningen av svenska särskilt svår i den migrantpopulation som befinner sig i Sverige i dag: läs- och skrivkunnighet samt språklig distans. Detta får konsekvenser både för utbildningssektorn och för arbetsmarknaden.
Av de 123 474 elever som gick sfi 2022, var det vanligaste födelselandet Syrien, följt av Afghanistan, Eritrea och Irak, enligt Skolverket. I merparten av dessa länder är det dessvärre vanligt förekommande att individer har låg läs- och skrivkunnighet. Det är även länder som språkmässigt befinner sig mycket långt borta från svenskan, något som ytterligare höjer inlärningströskeln.
Det finns olika nivåer inom sfi, och elever placeras baserat på utbildningsnivå. Studieväg 1 är för dem med 0-6 års utbildning och svaga läs- och skrivfärdigheter. Enligt Skolverket har det genomsnittliga antalet veckor för avslutade SFI-kurser ökat under det senaste decenniet, särskilt inom studieväg 1. Trots längre studietid ses ingen förbättring i resultaten, och avhoppsfrekvensen är hög.
Den så kallade PIAAC-undersökningen av vuxnas läs- och skrivförmåga som genomförs av OECD, senast mellan år 2012 och 2013, är också en tydlig indikator på problem med läs- och skrivkunnighet bland migranter i Sverige. Sverige sticker ut med stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda. Hela 35 procent av utrikes födda i åldern 16–65 år uppvisar otillräckliga färdigheter inom läsning och räkning. Motsvarande andel bland inrikes födda är cirka 5 procent.
Att förvänta sig att alla migranter snabbt kan tillägna sig språket saknar grund i kunskapsläget om hur vuxna lär sig språk
Just läs- och skrivfärdighet har stor betydelse för inkomster, enligt nationalekonomisk forskning. Som vi tidigare påpekat är arbetslösheten i Sverige för lågkvalificerade särskilt hög. Att den befolkning som på senare år kommit till Sverige haft modersmål med hög språklig distans från svenskan, låg läs- och skrivkunnighet samt att stora diasporor har bildats av individer från samma länder har skapat en mycket ogynnsam situation för språkinlärning.
I rapporten påpekar vi att ålder ofta ansetts vara en viktig förklaringsfaktor för vuxnas bristande andraspråksinlärning. Nya rön riktar dock ljuset mer mot just läs- och skrivkunnighet och den genomgripande inverkan det har på våra möjligheter att lära oss ett nytt språk i vuxen ålder. Vi menar att denna nya kunskap kräver förändringar både inom utbildningssektorn och på arbetsmarknaden.
Fler enkla jobb
Följande åtgärder föreslås baserat på rapportens slutsatser:
– Grundläggande läs- och skrivinlärning bör ges direkt på modersmålet, om möjligt.
– Obligatorisk utbildning i evidensbaserad grundläggande läs- och skrivinlärning för nuvarande och blivande sfi-lärare.
– Obligatorisk kartläggning av läs- och skrivkunnighet på sfi
– Mer intensiv sfi-utbildning i kombination med yrkespraktik.
– Fler enkla jobb som inte kräver mer än grundläggande läs – och skrivkunnighet. Det sammanpressade löneläget i Sverige gör arbetsmarknadsetablering svårare för migranter med svag läs- och skrivkunnighet.
– En översyn av behov av språkkunskaper på arbetsmarknaden – när och var är språkkunskaper viktiga och varför? Finns det mer utrymme för språksvaga? Kan AI öppna nya dörrar för stöd i kommunikation?
Att i vuxen ålder ta igen en hel skolgång är en svår resa med oklar utgång. Att förvänta sig att alla migranter snabbt kan tillägna sig språket saknar grund i kunskapsläget om hur vuxna lär sig språk. Det är avgörande att denna insikt tas i beaktande vid utformningen av morgondagens politik i Sverige.
Fanny Forsberg Lundell, professor i franska och forskare, Ratio samt Stockholms universitet
Philip Rehnberg, masterstudent i demografi, Ratio samt Stockholms universitet
Charlotta Stern, professor i sociologi, VD Ratio