Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: JESSICA GOW / TT
Bild: JESSICA GOW / TT

När skolkoncernerna växer dräneras alla andra skolor på resurser

Det är inte svårt att förstå att representanter för landets största friskolekoncerner är oroliga över hur debatten om marknadsskolan har svängt. Allt fler har insett hur orimligt vårt världsunika skolsystem är som tillåter aktiebolag att göra obegränsade vinster på offentliga medel som ska gå till undervisning, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

18/1 Vinsten möjliggör för fler att få en bra skola

Representanter för sex av landets största friskolekoncerner skriver att “den enkelspåriga debatten skymmer sikten för skolans verkliga problem”. Förmodligen syftar man på den allt starkare kritiken mot den världsunika svenska marknadsskolan, där aktiebolag tillåts att göra vinst på offentliga medel som ska gå till undervisning.

De här aktiebolagen har en årlig omsättning på cirka 18 miljarder, så det är lätt att förstå oron hos ägarna över den riktning som skoldebatten tagit. Internationella Engelska Skolan ägs av ett utländskt riskkapitalbolag, AcadeMedia och Cedergrenska är börsnoterade och Futuraskolan ägs av Tisenhult-gruppen vars affärsmodell är att med “långsiktigt ägarskap uppnå tillväxt, lönsamhet och utveckling.” Aktieägarna har gjort investeringar och vill förstås på sikt öka bolagens vinster för att kunna få avkastning på satsat kapital.

Ta hem vinster senare

Tankesmedjan Balans är en av de aktörer som tydligast driver att aktiebolagen måste bort från den svenska skolan, just för att de här expansiva koncernerna har etablerat sig på marknaden. Koncernerna växer nu, för att kunna ta hem vinster senare. Det stämmer att skolkoncernernas vinstmarginal är relativt låg, men det är inte den vinst som bolagen gör idag som är det stora problemet med marknadsskolan utan att själva expansionen ger upphov till negativa konsekvenser för barn, elever, lärare och därmed på sikt för hela samhället.

När en koncernskola startar flyttar elever till den nya skolan. Det här skapar i utgångsläget ökad valfrihet, men leder också till försämrade villkor för lärare i de skolor som tappar elever. När eleverna försvinner så följer skolpengen med, men kostnaderna för skolor som förlorar elever minskar inte med i närheten lika mycket som skolornas intäkter minskar.

När eleverna försvinner så följer skolpengen med, men kostnaderna för skolor som förlorar elever minskar inte med i närheten lika mycket som skolornas intäkter minskar

Skolor har främst fasta kostnader. Lärarna har lika mycket i lön trots att antalet elever i deras klasser minskar och lokalerna kostar lika mycket oavsett hur många barn som går där. Konsekvensen blir nedskärningar på sådant rektorer kan påverka, till exempel stödundervisning. Det här drabbar de elever som behöver mest hjälp och det drabbar lärarna som får ökad arbetsbelastning.

Om kommunens skolor misslyckas med att skära ner så mycket som krävs riskerar de att stängas och valfriheten att gå i en kommunal skola nära hemmet att minska. Sedan ska vi inte glömma att många elever gör ett aktivt val att gå i en kommunal skola för att de tror att det är bäst för dem. Deras val påverkas också negativt av koncernernas expansion.

Mer sårbara

Men expansionen drabbar även de icke-vinstdrivande skolorna, dels för att icke-vinstdrivande skolor tappar elever men också på grund av att små skolor är mer sårbara för sänkt genomsnittlig skolpeng. Vinstsyftet gör att koncernernas skolor måste vara stora, ofta upp emot 600 elever. Stora skolor är billigare per elev att driva än små skolor så för att kunna konkurrera med koncernerna i effektivitet behöver kommunerna på sikt lägga ner små skolor och bara ha stora skolor kvar. Det här sänker den genomsnittliga skolpengen vilket drabbar de skolor - ofta icke vinstdrivande, ibland landsbygdsskolor - som har få elever och inte kan göra samma effektiviseringsvinster som koncernerna och kommunerna.

I Göteborgsområdet planerar Internationella Engelska Skolan att etablera sig i Härryda, Partille och Lerum. Tankesmedjan Balans granskningar av förväntade konsekvenser för de kommunala skolorna visar att barn, elever och lärare i de här kommunerna blir förlorarna om IES skolor startar. Samma konsekvenser uppstår förstås även när andra skolkoncerner växer.

Ny styrning

Skolkoncernernas representanter försöker att få expansionen till något positivt och de påstår att kommunerna har nytta av företag som verkar inom utbildningssektorn. Allt fler väljare och skoldebattörer har förstått att det inte är så utan att vi behöver en ny styrning för skolan där alla elevers rätt till en bra skola säkras och den enes valfrihet inte går ut över någon annan. Ständigt expanderande koncerner kommer aldrig att kunna vara en del av ett sådant system eftersom de skapar en resursslösande skolorganisation.

Det finns även ett demokratiskt perspektiv att beakta. Förskolan och skolan kan inte organiseras enbart efter vad som skapar mest valfrihet. Utbildningssektorn är viktig för hela samhället och det finns goda skäl att behålla den under demokratisk kontroll. Om den privata utbildningssektorn tillåts att växa ännu mer riskerar vi att passera den gräns där aktiebolagen blivit så stora att demokratin inte rår på dem. Det finns bara en vinnare om så sker och det är skolägarna; samhället, medborgarna, väljarna, eleverna och lärarna förlorar.

Marcus Larsson - Tankesmedjan Balans