Vart fjärde barn i Sverige blir idag utsatt för sexuella övergrepp innan de hinner fylla 18 år. Det motsvarar ungefär 7 barn per skolklass som får rätten till sin trygga barndom berövad. Barn och unga spenderar 6890 timmar i skolan. Det är närmre 7000 timmar som skolpersonalen har en möjlighet till att upptäcka, lyssna och larma om ett barn far illa. För många barn och unga som blir utsatta för sexuellt våld har skolans personal en livsviktig funktion, en funktion som innebär att våga berätta och söka hjälp vid utsatthet.
Förödande konsekvenser
De nedskärningar som nu görs på våra grundskolor i Sverige riskerar att ha förödande konsekvenser för barn som utsätts för sexuella övergrepp. I Stockholm tvingas fler än 23 grundskolor göra sig av med personal och i Göteborg beräknas det bli 400 färre anställda i grundskolan. 400 vuxna som ett utsatt barn skulle ha haft chansen att få bli sedd av. 400 vuxna som nu mister möjligheten att upptäcka barn som ropar efter hjälp. Hur är det här i linje med barnkonventionen? Ändå väljer våra politiker att medvetet skära ner på livsviktiga vuxna som kan göra enorm skillnad för barnens rätt till liv, hälsa, rehabilitering och utveckling.
Som barnrättsorganisation möter vi dagligen yrkesverksamma inom förskola och grundskola. De larmar om hur de ständigt är på språng, hur elevhälsans resurser inte räcker till för att hantera de elever som mår dåligt, och hur detta tär på både skolpersonalens och elevernas hälsa. De skolor vi möter har en enorm passion för sina elever, de vill skapa förändring och möjliggöra att både barnkonventionen och skollagen efterlevs. Trots detta så saknas tid och resurser för att de ska kunna utföra sitt stora uppdrag.
De larmar om hur de ständigt är på språng, hur elevhälsans resurser inte räcker till för att hantera de elever som mår dåligt, och hur detta tär på både skolpersonalens och elevernas hälsa
Nedskärningen på Sveriges skolor innebär att färre personal kommer att finnas på plats, klasser kommer behöva slås ihop och varje barn kommer att få mindre tid med en livsviktig vuxen. Våra politiker sviker våra skolor och de sviker barnen som ser sin skola nedmonteras framför sina ögon.
Sedan 2020 är barnkonventionen lag i Sverige. Artikel 3 i konventionen säger tydligt att ”vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa”. Till Sveriges politiker, hur väl har ni beaktat detta beslut till barnets bästa? Vi är många som kämpar för barns rätt till trygghet men just nu går ni, våra beslutsfattare, åt fel riktning. Vi kräver att mer resurser går till Sveriges skolor, att ni prioriterar barnrättsperspektivet i de beslut som tas och att ni lyssnar på de tusentals skolanställda som larmar om nedskärningarnas konsekvenser.
Maria Näslund, tf verksamhetschef på TreSkaBliNoll
Amanda Hedman Rojas, projektledare Grundskolebrevet på TreSkaBliNoll