Den psykiatriska vården i Sverige behöver förändras. Det är vår iakttagelse utifrån egna erfarenheter och patienters berättelser som vi hör när vi möter människor i sjukvården. Frustrationen är stor och det är många som är ledsna och förtvivlade. Patienter ropar på hjälp och möts av långa väntetider, ibland ett avvisande sätt och en organisation som faktiskt inte levererar patientsäker vård med kvalitet. Vi tror att en omorganisation genom att skapa en psykiatrisk intensivvård och integrativ psykiatrisk omvårdnad är en väg fram.
Patienter med allvarliga psykiska besvär behöver redan i telefonen eller på plats på den psykiatriska akutmottagningen mötas av en specialistutbildad psykiatrisjuksköterska. Man behöver skapa en psykiatrisk intensivvård som kan jämställas med vanlig intensivvård på alla sjukhus i Sverige. Det behöver finnas krav på vidareutbildning hos personalen och en hög personaltäthet, och förslagsvis en psykiatrisjuksköterska och två specialutbildade undersköterskor per 2-3 patienter.
Svårbedömd självmordsrisk
Att lämna patienten och AT-läkare i mötet på en psykiatrisk akutmottagning, såsom det ser ut idag, är oansvarigt av samhälle och sjukvård. Dessutom måste det finnas tillräckligt med vårdplatser som leder till att patienten inte utsätts för onödiga risker utan kan erbjudas inläggning när exempelvis självmordsrisken är svårbedömd.
Genom personcentrerand vård kan man skapa allians med patienten när personalen försöker få en bild av patientens livssituation, historia, nuvarande problem, hjälpbehov och eventuella utmaningar i det sociala nätverket. Fokus behöver skiftas från läkemedel som den främsta vägen för tillfrisknande till tillämpning av integrativ psykiatri med holistiskt och systemiskt synsätt. Genom att erbjuda olika former av behandlingar i kombination med nödvändig läkemedelsbehandling. Aktivering av det parasympatiska nervsystemet är väsentligt för att få patienten lugnare och dämpa stressystemet för att återställer balansen.
Medveten andning
Metoder för nedreglering av stressystemen är otaliga och för att nämna några som utan stor kostnad skulle kunna börja tillämpas direkt är medveten andning, andningstekniker, vägledda meditationer, mindful tapping, akupunktur, yoga, massage, mindfulness, lugnande musik, qigong och inte minst närvaro av en annan människas hållande. Miljön behöver vara välkomnande och vacker med ljusa, rena rum och inbjudande sköna sängar.
Terapeuter som jobbar inom psykiatrin behöver bli kunniga inom mer än en terapeutisk inriktning och se det som ett terapeutiskt smörgåsbord där inte enbart KBT är en väg till framgång. Exempelvis har EMDR (Eye movement desensitization and reprocessing therapy) gett stor framgång, är evidensutvärderat men med för dålig tillgänglighet för patienterna. Det existentiella perspektivet bör även lyftas för att nå en ny medveten hälsoförståelse. Enligt WHO ska existentiell hälsa ingå i bedömning och behandling av psykisk ohälsa. Om människor kan känna tro på och ta vara på livet ökar den fysiska, sociala och psykiska hälsan. Själen behöver få en mer framträdande plats i sjukvården, inte bara kroppen.
Kraften från anhöriga
Öppna dörrarna inom psykiatrin och släpp in kraften från anhöriga till patienten vilket kan ha stor betydelse för tillfrisknandet. Professor i psykoterapi Jaakko Seikkula har i omfattande forskning visat att det nätverksorienterade behandlingssystemet ”öppna samtal”, där ett professionellt team samlar ihop den psykosinsjuknandes viktiga nätverk för dialogbaserad vård, kan minska psykossymtomen inom 2 dygn. Samma metod kan användas vid alla psykiatriska krissituationer.
I Tornedalen har bland annat fall av långvarig psykos och schizofreni minskat från 33/100 000 till 2/100 000, vilket är storartade siffror. Om inga anhöriga finns vid tvångsvård har människan lagstiftad rätt till en stödperson som har rollen som medmänniska både före och efter vårdtiden, vilket behöver omsättas i praktiken.
Själen behöver få en mer framträdande plats i sjukvården, inte bara kroppen
God patientsäker psykiatrisk omvårdnad kan medföra bättre arbetsmiljö och mindre risk för hot och våld. Detta kan också medföra attraktionskraft av rätt personal i vården. Vården, patienten och närstående behöver bli ett team med återställande av balans som yttersta målsättning. Tillgång på vårdplatser och personaltäthet är också viktigt . Det borde redan vara en självklarhet med psykiatrisk Iva på samma sätt som somatisk Iva när livet hänger på en skör tråd. Det behövs ett omhändertagande där man ser helhet och undviker risker. Med hög mänsklig närvaro och fler verktyg än läkemedel som läker. Genom tillämpad integrativ psykiatri där människor stärker andra människor i varje möte.
Leena Källqvist, sjuksköterska leg. psykoterapeut
Maria Ingström, läkare och specialist i allmänmedicin