2021 presenterade Transportföretagen rapporten ”Långsiktiga effekter av ett underfinansierat vägunderhåll”. Rapporten visade att mer än var tionde statlig väg i Sverige är i mycket dåligt skick, närmare bestämt 12,8 procent.
När vi nu låtit uppdatera rapporten visar den att de senaste årens fokus på lågtrafikerade vägar visserligen har lett till att andelen vägar i mycket dåligt skick minskade mellan 2019 och 2021 från 12,8 procent till 12,1 procent. Men, däremot ökar andelen dåliga vägar från 17 till 21 procent och samtidigt minskade andelen vägar i tillfredsställande skick från 29 procent 2019 till 28,3 procent 2021.
En del av underhållsskulden
Det som faktiskt har hänt de senaste två åren i Västra Götaland, är att en större andel högtrafikerade vägar hamnat i kategorin ”dåligt skick”. Det är kategorin innan de halkar ner och blir en del av underhållsskulden. De högtrafikerade vägarna svarar för 83 procent av allt trafikarbete och det är dessa som Trafikverket prioriterar i sitt underhållsarbete. När den förra regeringen gav 500 miljoner kronor extra vid två tillfällen till landsbygdsvägarna fick Trafikverket styra om sina resurser. Resultatet ser vi nu – de högtrafikerade vägarna, Sveriges pulsåder, förfaller.
När nu extrapengarna till landsbygdsvägarna är förbrukade kommer Trafikverket återgå till sin egen strategiska planering och då behöver de ägna kraft och resurser åt de högtrafikerade vägarna under de kommande åren. Om inte så sker kommer de att hamna i kategorin ”mycket dåligt tillstånd” och bli en del av underhållsskulden. Eftersom de högtrafikerade vägarna är dyrare att underhålla minskar resurserna till det lågtrafikerade vägnätet.
Vill vi dessutom att vägnätet ska bli bättre skick än vad det är i dag behövs det minst fyra miljarder kronor extra per år
För att stoppa underhållsskulden från att fortsätta öka och behålla vägnätets nuvarande kvalitet skulle pengarna som går till beläggningsunderhåll behöva öka med mer än två miljarder kronor per år. Vill vi dessutom att vägnätet ska bli bättre skick än vad det är i dag behövs det minst fyra miljarder kronor extra per år. Med 7,4 miljarder kronor per år accepteras att omkring en procent av vägnätet är i mycket dåligt skick 2030.
Vårt budskap till infrastrukturminister Andreas Carlsson är tydligt: vi välkomnar en miljard kronor extra, men det krävs mycket mer än så. Vi efterfrågar en långsiktig och finansierad underhållsplan för vägnätet som innebär att vi börja betala av på underhållsskulden.
Vägtrafiksektorn betalar årligen in omkring 100 miljarder kronor till statskassan i skatter och avgifter och statens överskott är betydande. Att vi håller våra vägar i Västra Götaland i farbart skick är det minsta vi kan begära.
Tina Thorsell, samhällspolitisk chef, Transportföretagen
Torbjörn Sanfridsson, Sanfridsson Åkeri AB, Ljung