Läkemedelsbranschens grundläggande uppdrag – dess raison d'être – är att driva den medicinska utvecklingen framåt och utifrån vetenskapliga framsteg utveckla nya behandlingar för att möta patienternas behov och bidra till en bättre hälsa i befolkningen.
Aldrig tidigare har den utvecklingen rört sig framåt lika fort som nu. Men det är inte tillräckligt att läkemedel utvecklas – de måste också nå ända fram till de patienter som behöver dem.
Efter kartläggningen av det mänskliga genomet har kunskapen om vårt inre universum blivit djupare. Det har resulterat i en rad medicinska genombrott inom såväl breda folksjukdomar som sällsynta diagnoser. Sjukdomar vi tidigare stod maktlösa inför kan i dag behandlas eller till och med botas, och runt hörnet ser vi innovationer med potential att i grunden påverka behovet av vård och omsorg.
Ger nytt hopp
Allt detta ger nytt hopp till många svårt sjuka människor, men framstegen utmanar vårt tjugo år gamla läkemedelssystem som inte klarar av att hantera den snabba och individbaserade läkemedelsutvecklingen.
När det svenska läkemedelssystemet utformades utvecklades i huvudsak läkemedel för folksjukdomar som ofta var ett alternativ till en redan existerande behandlingsmetod. Om ett nytt läkemedel nekades subvention fanns vanligtvis andra behandlingsmetoder, så patienten stod inte utan hjälp. I dag utvecklas många läkemedel mot svåra sjukdomstillstånd där det tidigare saknats behandling, vilket gör att subventionsbeslut blir alltmer kritiska. Ett negativt beslut riskerar att få katastrofala följder för svårt sjuka patienter som lämnas utan behandling, vilket skapat de många rubrikerna om vårdflyktingar som utomlands sökt möjligheten att få den vård som inte erbjuds i Sverige. Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige och skapar sprickor i samhällskontraktet.
Sverige saknar ett system där företagen i nationella förhandlingar kan erbjuda lägre och konfidentiella nettopriser. Det både hindrar och fördröjer tillgång till nya läkemedel, framför allt mot sällsynta sjukdomar, och är en förklaring till att patienter i många jämförbara länder i Europa har tillgång till läkemedel som nekas svenska patienter. Aktuella och omdiskuterade exempel där processerna drog ut på tiden är behandlingar mot cystisk fibros och vissa sällsynta neuromuskulära sjukdomar som SMA.
Dagens system med långa handläggningstider och en hög administrativ börda fördröjer och försvårar nya behandlingar att nå fram till patienter i behov av dem
De utmaningar som uppstår när forskningsframsteg och nya typer av läkemedel möter ett föråldrat system kommer inte försvinna.
Branschen vill tillsammans med andra aktörer bidra till lösningar. I dag lanserar Lif – de forskande läkemedelsföretagen ”Handlingsplan för ett modernt läkemedelssystem” med förslag som syftar till en modernisering av det svenska värdebaserade systemet för prissättning, förhandling, subvention och nationella rekommendationer för läkemedel.
För att uppnå ett transparent och ekonomiskt hållbart läkemedelssystem – där patienter ges tillgång till nödvändiga behandlingar – krävs nya arbetssätt, nya verktyg och utökad samverkan. Tre centrala förslag är:
– Skapa ett sammanhållet system. Uppdelningen av läkemedel i de som förskrivs på recept och omfattas av den statliga förmånen och klinikläkemedel som ges på sjukhus och betalas av regionerna är dysfunktionell. Dagens system med långa handläggningstider och en hög administrativ börda fördröjer och försvårar nya behandlingar att nå fram till patienter i behov av dem. En smidig hantering behövs där alla nya läkemedel utvärderas hälsoekonomiskt med möjlighet till konfidentiella nettopriser.
Ekonomiskt hållbart
– Inrätta en nationell funktion med förhandlingsmandat som mer kraftfullt kan åstadkomma jämlik tillgång till effektiva läkemedel för svenska patienter. Det behövs ett tydligare och ekonomiskt hållbart system där även företagen via avtal kan bidra till en prissättning som möter de svenska förväntningarna. Möjligheten för regioner att via nationella avtal med företagen nå lägre nettopriser finns redan, men alltför ofta blir det ingen förhandling eftersom det kräver att alla regioner är överens.
– Se över kostnads- och finansieringsansvar. Många nya läkemedlen rekvireras och administreras inom sjukvården. I nuvarande modell finansierar regionerna dessa läkemedel helt på egen hand. Ojämn förekomst av sällsynta genetiska sjukdomar leder till ojämna kostnader för regionerna. För att möjliggöra en modern och jämlik hälso- och sjukvård behöver staten stödja regionerna på fler sätt än i dag.
Karolina Antonov, tillförordnad vd, Lif - de forskande läkemedelsföretagen