Sverige hade allvarliga problem redan före coronakrisen. Arbetslösheten var hög och den ekonomiska tillväxten var lägst i EU. Krisens ekonomiska skadeverkningar riskerar nu att ytterligare försvaga vårt lands framtid. Stimulanser behövs för att rädda jobb — men det kan inte vara lösningen på allt från låg tillväxt, växande utanförskap till hög brottslighet och ohållbar migration. Politiken har nu ett ansvar för att bereda vägen för en gedigen ekonomisk återhämtning.
Högre arbetslöshet
Flera delar av krishanteringen har fungerat väl. Inte minst har personalen inom sjukvården gjort en stor insats. Andra delar av krishanteringen, exempelvis statens misslyckande med att få fram skyddsutrustning till äldreomsorgen, har medfört stora mänskliga förluster. Moderaterna varit motorn för att få en lång rad krisåtgärder på plats.
På grund av Sveriges svaga position innan krisen väntas arbetslösheten att bli högre än i de flesta jämförbara länder samtidigt som skuldsättningen riskerar att närma sig 60 procent av BNP. Ger regeringen vika för LO:s krav och gör krisreglerna i a-kassan och sjukförsäkringen permanenta riskerar vi ett accelererande utanförskap och varaktiga underskott.
Miljarder i underskott
Studier från IMF och ECB visar att en hög offentlig skuldsättning minskar tillväxten. En hög statsskuld ökar hushållens sparande samtidigt som företagens investeringar minskar. Det leder till färre jobb, lägre löner och försvagad finansiering av välfärden. En hög statsskuld riskerar också att försvaga de offentliga finanserna genom ökade räntekostnader.
Ekonomistyrningsverket bedömer att underskottet i år och nästa år kommer att uppgå till cirka 420 miljarder kronor. Om man inte räknar med ränta och tillväxt betyder det att vi kommer att behöva uppfylla den högsta nivån i överskottsmålet 25 år i rad för att kunna betala tillbaka skulden. När ekonomin vänder uppåt och återhämtningen är robust blir det således en central uppgift att återföra offentliga finanser till balans och börja återbygga skyddsvallarna i ekonomin.
Fyra hörnstenar
Den största utgiftsrisken finns på transfereringssidan, där LO vill att krisåtgärderna för både a-kassan och sjukförsäkringen ska bli permanenta. Det riskerar försvaga de offentliga finanserna avsevärt. En ansvarsfull politik vore i stället att rulla tillbaka krisåtgärderna när återhämtningen är på fast mark. Svensk politik för ekonomisk återhämtning behöver vidare vila på följande fyra hörnstenar:
1. Tydlig bana för återställande av de offentliga finanserna. Ett robust ramverk för finanspolitiken motverkar att politiken blir kortsiktig och krishanteringsförmågan svag. Vägen tillbaka till balans och överskott bör underbyggas av ett skärpt finanspolitiskt ramverk. Jag delar bedömningen att överskottsmålet tillfälligt bör höjas till två procent när krisen är över, och därefter återställas till en procent för att återbygga styrkan i offentliga finanser. Återställda skyddsvallar behöver prioriteras framför både nya utgifter och skattesänkningar.
Föräldralediga ska delta i svenskundervisning och en utökad utbildningsplikt bör gälla alla arbetslösa som saknar gymnasieutbildning. Vidare bör skatten på låga och vanliga inkomster sänkas för att fler ska tjäna mer på att jobba.
2. En nystart för arbetslinjen med full sysselsättning som mål. Jobb ska alltid löna sig framför bidrag och det ska alltid ställas krav på motprestation. A-kassa och försörjningsstöd ska alltid villkoras mot motprestationer motsvarande heltidsjobb. Särskilt behöver utrikes födda kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärkas. Jag efterfrågar avskaffat flerbarnstillägg, kortad tid för föräldrapenning när anställning saknas samt krav på praktik för nyanlända. Föräldralediga ska delta i svenskundervisning och en utökad utbildningsplikt bör gälla alla arbetslösa som saknar gymnasieutbildning. Vidare bör skatten på låga och vanliga inkomster sänkas för att fler ska tjäna mer på att jobba.
3. Återupprätta Sverige som tillväxtnation. Från att ha varit ett världsledande industri- och innovationsland har Sverige halkat ner i EU:s bottenliga avseende produktivitetstillväxt. För att råda bot på de försämrade villkoren att investera i Sverige föreslår jag en bred politisk överenskommelse med ett tioårslöfte för att förbättra villkoren för företagande. Varje år under en tioårsperiod ska regel- och skattebördan för företagande minska. På samma sätt ska investeringarna i forskning, infrastruktur och telekommunikation öka. Stabila villkor för industrin bör säkras genom att bygga ny kärnkraft och upprusta elnätet.
4. Gör Sverige till en grön vinnare. I dag finns en stor efterfrågan på lösningar för att minska utsläppen och värna den biologiska mångfalden. För att Sverige ska vara ledande i detta arbete krävs ett starkt utbildningsväsende som kan utbilda ingenjörer, kemister och fysiker. Det förutsätter också att både människor och företag har drivkrafter att investera. Miljön gynnas inte av symbolpolitik som försvårar vardagen för människor och företag. Att straffa Sveriges långa avstånd och familjer som är beroende av bilen gör mycket liten nytta för miljön. En rationell och balanserad politik kan göra Sverige till en grön vinnare.
Moderaterna står redo att vara motorn för en reformpolitik som återställer tillväxten och hållbara offentliga finanser. Vi står redo att göra det som behövs för Sverige.
Niklas Wykman, riksdagsledamot och skattepolitisk talesperson för Moderaterna.
