Den lavinartade utveckling inom AI vi sett under 2023 visar tydligt att framtiden kommer ställa helt nya krav på att vi alla har kunskap om den nya tekniken och hur den påverkar vår vardag, skriver debattören.
Den lavinartade utveckling inom AI vi sett under 2023 visar tydligt att framtiden kommer ställa helt nya krav på att vi alla har kunskap om den nya tekniken och hur den påverkar vår vardag, skriver debattören. Bild: Janerik Henriksson/TT

Minska den digitala klyftan med mer AI-undervisning i skolan

Det är hög tid för politiker, regioner och kommuner att sätta en gemensam AI-agenda och skapa enhetliga riktlinjer när det kommer till grundskolan och hur den ska inkludera grundläggande kompetens, förståelse och förhållningssätt till AI, skriver Anna Gulliksen.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Den nyligen publicerade rapporten Svenska folket och AI 2023 avslöjar en allt tydligare digital klyfta mellan den snabbt framväxande teknologin och skolundervisningens förmåga att hänga med.

Förutom minst sagt oroväckande resultat i senaste Pisa-undersökningen så står svenska skolor inför en annan helt avgörande utmaning – att rusta dagens elever för morgondagens digitala värld. Den lavinartade utveckling inom AI vi sett under 2023 visar tydligt att framtiden kommer ställa helt nya krav på att vi alla har kunskap om den nya tekniken och hur den påverkar vår vardag.

Signifikant könsskillnad

I Svenska folket och AI 2023 framgår det att fler än varannan man mellan 16 och 25 år upplever att de har stor kunskap om AI, jämfört med endast var fjärde kvinna i samma ålder. De med högskole- eller universitetsutbildning upplever sig ha tre gånger så mycket kunskap om AI som de med endast grundskoleutbildning (39 procent jämfört med 13 procent). Det finns också en signifikant könsskillnad på arbetsplatserna: män har betydligt större möjlighet att använda AI på jobbet jämfört med kvinnor (44 procent mot 29 procent). Denna oroväckande klyfta i kunskapsnivåer skapar en tydlig digital ojämlikhet i samhället. Det är därför avgörande att införa säker och grundläggande AI-undervisning redan från skolåldern för att säkerställa lika möjligheter för alla.

ANNONS

De digitala klassklyftorna kan endast minskas med utbildning. Oron för att inte veta vad som är sant fortsätter också att öka. Enligt Svenska folket och AI 2023 säger 6 av 10 att den främsta oron med AI är att inte kunna skilja sant från falskt, exempelvis då AI kan och har använts för att manipulera nyheter, bilder och annat digitalt innehåll. Oron har ökat det senaste året och gör det än mer relevant att betona vikten av utbildning och behovet av att integrera ämnen om AI och teknik redan i grundskolan.

Oron för att inte veta vad som är sant fortsätter också att öka

Om vi inte agerar nu kommer den digitala klyftan att vidgas och bidra till ett samhälle där AI och teknikkunskap är synonymt med makt. Enligt undersökningen tror varannan svensk att AI kommer skapa ett större digitalt utanförskap, medan endast 11 procent tror att det kommer bidra till ett mer jämlikt samhälle. Det är nedslående siffror, men vi kan gemensamt vända den negativa trenden. Genom att i skolan aktivt arbeta med AI på ett inkluderande, etiskt och hållbart sätt redan från ung ålder kan vi på ett tryggt, genomtänkt och långsiktigt sätt bygga upp medvetenheten och förmågan att hantera AI. Det är dags att gemensamt agera för att minska de digitala klassklyftorna och skapa ett samhälle där kunskap om AI inte är förbehållet några få utan är tillgängligt för alla.

ANNONS

Anna Gulliksen, rekryteringschef it-företaget Tietoevry

ANNONS