Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

De flesta av de asylsökande från Afghanistan som hittills i år fått sin sak prövad av Migrationsverket har beviljats uppehållstillstånd. Andelen bifall är 65 procent. Det är mer än före talibanernas övertagande av makten och motsvarar snittet för andelen bifall i övriga EU-länder, skriver debattören. Bild: Janerik Henriksson/TT, Björn Bjarnesjö
De flesta av de asylsökande från Afghanistan som hittills i år fått sin sak prövad av Migrationsverket har beviljats uppehållstillstånd. Andelen bifall är 65 procent. Det är mer än före talibanernas övertagande av makten och motsvarar snittet för andelen bifall i övriga EU-länder, skriver debattören. Bild: Janerik Henriksson/TT, Björn Bjarnesjö

Migrationsverket har ingen dold agenda

Sedan talibanerna tog kontroll över landet har stridigheterna minskat, antalet civila offer har gått ner markant och det föreligger inte något urskillningslöst våld som drabbar alla och envar, skriver Mikael Ribbenvik, generaldirektör Migrationsverket.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

13/6 Sveriges asylpolitik en skam för vårt land

Nej, Migrationsverket har inte som mål att hålla nere andelen positiva asylbeslut. Frågan ställs i ett inlägg i GP den 13 juni där bland annat Anders Wijkman och Pierre Schori strör tvivel över rättsstatens förmåga på migrationsområdet.

När enskilda får beslut om avslag är det en följd av att migrationen och rätten till skydd är reglerad genom lag och internationell rätt. De flesta asylsökande från Afghanistan som hittills i år fått sin sak prövad av Migrationsverket har beviljats uppehållstillstånd. Andelen bifall är 65 procent, vilket är mer än före talibanernas övertagande av makten. Att inte alla får ja på sin ansökan beror på att Migrationsverket inte får fatta kollektiva beslut utan måste pröva skälen i varje enskilt fall. Om villkoren är uppfyllda säger vi ja, i annat fall måste vi säga nej.

Migrationsverkets prövning följer de riktlinjer för Afghanistan som har tagits fram av EU:s asylbyrå. Tidigare fick många skydd på grund av den inre väpnade konflikten. Sedan talibanerna tog kontroll över landet har stridigheterna minskat, antalet civila offer har gått ner markant och det föreligger inte något urskillningslöst våld som drabbar alla. Det betyder inte att våldet har upphört eller att situationen har förbättrats när det gäller mänskliga rättigheter, tvärtom. Riskgrupperna är fler än tidigare och omfattar fler personer, vilket återspeglas i en ökad andel bifall.

Den som tycker att Migrationsverket har fattat ett felaktigt beslut kan först begära omprövning och sedan överklaga till migrationsdomstolen och därefter söka prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen. Domstolarna prövar inte bara om besluten är korrekta i formell mening utan gör en oberoende prövning i sak. Ändringsfrekvensen är låg, vilket är ett tecken på att besluten generellt är korrekta och håller rätt kvalitet.

Den här processen, med bland annat öppen landinformation och rätt till offentligt biträde redan i första instans, syftar till att skydda den enskilde från att drabbas av felaktiga beslut. När skribenterna beskriver rättssäkerheten i Migrationsverkets beslut som en kuliss är det i praktiken ett underkännande av hela instans- och processordningen. Den som på ett så svepande sätt underminerar förtroendet för myndigheter och domstolar tar på sig ett stort ansvar.

Som tjänstemän på Migrationsverket är vi vana vid att vara föremål för granskning och kritik. Det är självklart att våra beslut ska granskas och vi för gärna dialog om hur vi kan göra saker bättre. Men när vi beskylls för att driva en dold agenda med målet att utvisa så många som möjligt så har gränsen för saklighet och seriositet passerats. Det är allvarligt när personer med bakgrund som bland annat folkvalda politiker sprider myter av det slaget.

Mikael Ribbenvik, generaldirektör Migrationsverket