Genom musik kan unga bygga relationer, lära sig att hantera konflikter och utveckla språk. Musiken ger dem möjlighet att vara delaktiga på lika villkor oavsett funktionsvariationer eller språkförmågor, skriver debattörerna.
Genom musik kan unga bygga relationer, lära sig att hantera konflikter och utveckla språk. Musiken ger dem möjlighet att vara delaktiga på lika villkor oavsett funktionsvariationer eller språkförmågor, skriver debattörerna. Bild: Henrik Montgomery/TT

Mer musik i skolan behövs för att bekämpa ungas psykiska ohälsa

Barn och unga mår allt sämre och rapporter visar att många kämpar med ensamhet, utanförskap och hopplöshet. Skolans brister pekas av Folkhälsomyndigheten ut som en huvudorsak till den här utvecklingen. Vi har ett förslag på hur vi vänder utvecklingen, med mer musik i ungas liv, skriver bland andra Martin ”Max Martin” Sandberg och Klas Bergling.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

De senaste tio åren har antalet barn upp till 17 år som tar antidepressiv medicin ökat med 190 procent. Antalet unga som funderar på att ta sina liv är chockerande och det ökande antalet som rekryteras till kriminella gäng är förfärande.

I sin rapport från 2018 om ungas psykiska ohälsa pekar Folkhälsomyndigheten ut brister i skolan som en huvudorsak – med slutsatsen att den svenska skolan behöver stärkas.

Vi har ett förslag på hur. En evidensbaserad, men gravt underutnyttjad folkhälsoresurs. Ett fenomen som inte bara är lättillgängligt och kostnadseffektivt, utan även absolut nödvändigt för ungas utveckling och välmående: Musik.

Stärker empati

Genom musik kan unga bygga relationer, lära sig att hantera konflikter och utveckla språk. Musiken ger dem möjlighet att vara delaktiga på lika villkor oavsett funktionsvariationer eller språkförmågor. Den stärker även ungas förmåga till kommunikation och empati – kompetenser som bygger social hållbarhet för både individ, grupp och samhälle.

ANNONS

Trots övertygande evidens om musikens hälsofördelar, stryps musiklivet på allt fler områden – och hårdast drabbade är barn och unga.

Extra alarmerande är att undervisningen i musik för blivande förskollärare och lärare har krympt eller helt tagits bort. Förskollärare kan idag examineras utan att ha haft en enda timme aktivt musicerande under utbildningen. Musik, som varit ett centralt element inom svensk förskolepedagogik i över ett sekel, förlorar snabbt både betydelse och resurser.

Ett skäl till dessa nedskärningar är att man väljer att lägga tid på ”viktigare” ämnen som matematik och språk. Det är en felaktig prioritering. Enligt OECD är det tydligt att musikundervisning stärker skolresultaten även i andra ämnen. Musik bidrar alltså både till utvecklingen av ett flertal sociala kompetenser och i många fall förbättrade resultat inom områden som matematik och språk.

Enligt OECD är det tydligt att musikundervisning stärker skolresultaten även i andra ämnen

Vi borde satsa mer på musik, inte mindre:

– Stärk musikämnet i förskolan och skolan. Musik är ett effektivt redskap för att arbeta med inkludering, tolerans och andra sociala färdigheter. Därför behöver vi förse lärare med tillräcklig kunskap för att kunna bedriva undervisningen i den riktningen. Därför är det av särskilt stor vikt att lärarutbildningarnas musikundervisning stärks.

– Satsa på kulturskolor och folkhögskolor, fritidsgårdar och andra plattformar där ungdomar får skapa musik tillsammans. De är platser för gemenskap, integration och utveckling. De är även plantskolor för trygga, fritt tänkande och kreativa individer. Tillgång till dessa platser är en förutsättning för att vi ska klara samhällets utmaningar nu och framåt.

ANNONS

– Ta vara på musikterapi som kunskapsfält. Forskning på musikterapi visar positiva resultat vid bland annat depression, ångest och trauma. Musikterapi kan sänka stress på mätbart signifikanta nivåer. Musikterapeuter vet hur musik kan användas som en social resurs och kan även bidra med rådgivning till andra professioner.

Omfattande forskning visar på musikens potential att stärka barn och unga både psykiskt och socialt. Men i stället för att satsa och bygga ut, stryper nu beslutsfattare musiklivet på område efter område. Låt oss därför lyssna till forskningen och tillsammans säkerställa att musikundervisningen blir en fortsatt viktig del av skolan – våra barn och unga behöver det mer än någonsin.

Martin Sandberg, musikproducent, låtskrivare, medgrundare MusikBojen

Klas Bergling, Tim Bergling Foundation

Claire Rosvall, medgrundare MusikBojen

Peter Feldt, generalsekreterare MusikBojen

Helena Wessman, rektor Kungl Musikhögskolan

Katarina Lindblad, fil.dr, musikterapeut, försteamanuensis i musikvetenskap/musik och hälsa NTNU Trondheim

Ulf Jederlund, fil.dr, musikterapeut, författare, universitetslektor i specialpedagogik Stockholms universitet

Sissela Nutley, forskare anknuten till Karolinska Institutet

Lena Uggla, med.dr Karolinska institutet, musikterapeut, musiklärare

Anna-Karin Kuuse, fil.dr i pedagogiskt arbete/musik, musikterapeut, musiklärare, lärarutbildare

Anna Ehrlin, fil.dr, leg. grundskollärare 1-7, professor i pedagogik Mälardalens universitet

Maria Wassrin fil.dr i musikdidaktik, förskollärare, lärarutbildare, universitetslektor, Stockholms universitet

ANNONS

Kristian Skånberg, Ordförande, Signatur Insamlingsstiftelse för musikfrämjande

Linda Krüger, Programme Manager, Signatur Insamlingsstiftelse för musikfrämjande

Göran Nikolausson, Make Music Matter, Linnéuniversitetet

ANNONS