Samtidigt som flera tidningar har en seriös klimat- och miljöbevakning, har de inkomster från annonser och verkar i en konsumistisk kultur. En ny forskningsstudie av svensk dagspress påvisar det motstridiga budskapet.
Å ena sidan tar flera tidningar klimat- och miljökriserna på allvar med saklig, initierad rapportering. Intervjuade experter slår fast att vår fossilintensiva konsumtion är en del av problemet. Enligt Naturvårdsverket ger exempelvis den textil som konsumeras i Sverige upphov till utsläpp av 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, främst i samband med produktionen. En stor del av inköpen hamnar i soporna efter en kort tids användning. Till det kommer utsläpp och miljöskador från tillverkningen av alla andra varor. Denna typ av problem rapporteras om i den svenska pressen.
Rapporterar positivt
Tidningarna rapporterar även positivt om organisationer som jobbar med delning, återanvändning och reparation: fritidsbanker där sportutrustning kan lånas, gratisbutiker där begagnade kläder skänkes, cykelkök och reparationsverkstäder där trasiga prylar kan lagas. Miljömedvetna vägröjare – arkitekten som bygger hus av återvunnet material och rörmokaren som ersatt bilen med cykel – uppmärksammas. Någon gång hävdas att vi bör sträva mot ett mindre konsumtionsinriktat samhälle.
Men å andra sidan är budskapet att hög varukonsumtion är något normalt, ja en viktig del av det som ger tillvaron mening och glans, mycket mer framträdande. Dels förmedlas producenternas säljbudskap i reklamen, dels understödjer redaktionella texter en livsstil med ständiga nyinköp av kläder, skor, möbler, sportutrustning och annat. Trots att vi behöver reducera varumängden för att minska miljöpåverkan.
Det kan vara tips om pyntande inför advent med nya tallrikar, textilier och andra varor från namngivna butiker
Att återkommande, rutinmässigt och underförstått framställa hög produktion och konsumtion som något oförargligt kallar vi banal konsumism. Dess tydligaste uttryck är mängden av annonser. Den som läste Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet en viss vecka i maj 2021 konfronterades exempelvis med sammanlagt 114,5 sidor annonser (hel- och halvsidesannonser sammanräknade), 69 utspridda småannonser och flera rena annonsbilagor för varor som skulle kunna delas, återbrukas eller repareras (alltså för prylar, inte exempelvis mat). Under Black week i november samma år förekom 215 hela sidor annonser för prylar i de tre tidningarna, utöver annonsbilagorna. Jämför det med rapporteringen om initiativ för återbruk och delande av den typ som nämns ovan. Under undersökningsperioden uppmärksammades de sammanlagt mindre än en gång per månad av de fem dagstidningar vi studerade (utöver de nämnda även Göteborgs-Posten och Expressen).
Banal konsumism uttrycks också i redaktionellt material. Köpguider för Black week tipsar om hur vi kan fynda nya prylar. Varupresentationer av inredning, bilar, kläder med mera återkommer. Det kan vara tips om pyntande inför advent med nya tallrikar, textilier och andra varor från namngivna butiker. Ibland, främst i Svenska Dagbladet, är varupresentationerna inbäddade i reportage om framgångsrika personer.
Begränsning av reklam
Internationellt pågår en debatt om begränsning av reklam för fossilintensiva produkter och tjänster. Kampanjen Badvertising, som vill motverka annonsering för och sponsring av sådant som starkt driver klimatkrisen, såsom flygresor och fossila bränslen, är ett exempel. I Frankrike har annonsering för fossila bränslen nyligen förbjudits. Detta är viktigt. Men problemet gäller inte bara konsumtionen av fossila bränslen. Vi måste också se över den enorma mängd prylar som vi faktiskt klarar oss väl utan. Och vi behöver diskutera den banala konsumism som driver på försäljningen och därmed tillverkningen.
I väntan på eventuell lagstiftning skulle medierna själva kunna sluta ta in annonser för fossilintensiva varor och tjänster. Ett riktat presstöd skulle möjliggöra minskat annonsutrymme. De redaktionella texterna skulle kunna ge mer plats för mindre konsumistiska perspektiv och sätt att leva.
Vi har nog av pryldränkta hemma-hos-reportage och köpguider för Black week. Men vi behöver veta mer om alternativen.
Forskare i projektet GRIT (Grassroots Initiatives for Energy Transition):
Kristina Boréus, Uppsala universitet
Karin Bradley, KTH
Martin Emanuel, KTH
Sofie Tornhill, Linnéuniversitetet
Rikard Warlenius, Göteborgs universitet