Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Nils Petter Nilsson
Bild: Nils Petter Nilsson

Med sin krigsretorik går Busch högerextremisters ärenden

Nyligen gick Ebba Busch ut och efterfrågade 100-tals skjutna upprorsmakare samt kritiserade de poliser som stod i stenregnet för att de inte sköt skarpt. Det räcker nu. Den fascistoida krigsretorik vi har fått ta del av de senaste dagarna från högern är farlig, skriver Martin Marmgren.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Efter påskhelgens avskyvärda attacker mot främst polis har högerpartiernas förskjutning i en aggressiv och reaktionär riktning accelererat.

Visst hade de extremt ansatta kollegorna haft rätt att skjuta. Men resultatet av den omfattande skottlossning Busch ville se hade varit mängder med döda, och inte nödvändigtvis bara bland dem som kastat sten. En polis beskrev hur han såg en barnvagn i skottlinjen bakom våldsverkaren han siktade mot. Det fanns goda krafter ute som försökte dämpa oroligheterna. Busch borde vara tacksam för att de fruktansvärt utsatta kollegorna lyckades behålla fattningen och inte sköt in i en rörlig folkmassa.

Pekar mot kriminella

Det var inte bara uppmaningen till extremt våld som var anmärkningsvärd med Ebba Busch uttalanden. Mordförsök på sjukvårdspersonal? Det var ”polisledningen” som var ”svaret skyldig” för de uteblivna skotten (vilket är trams, beslutet att skjuta eller ej tas alltid av den enskilde polisen). Hon ville ha ”hundra skadade islamister” trots att den begränsade information vi har kring deltagarna i upploppen främst pekar mot kriminella.

Inramningen flirtar med populära konspirationsteorier i högerextrema miljöer om islamiseringen av samhället och den politiskt korrekta polisledningen som hindrar poliserna från att använda våld mot slöddret.

Samtidigt flyttar Sverigedemokraterna, för vilka Busch narrativ är hemmaplan, fram positionerna ytterligare. Partiledaren Jimmie Åkesson pratar om ”invandringstäta skuggsamhällen”, och skriver ”Det finns bara ett sätt att möta dessa kulturer och det våld de bevisligen har lättare att hemfalla åt än andra” och efterfrågar ”hårdhandskar”. Formuleringarna verkar syfta på en mycket bredare grupp än de som begår brott. Åkesson vill också kollektivt bestraffa familjer till kriminella genom utvisning samt utvisa folk för ”antisocialt beteende”.

Han målar upp en bild där Sverige är i krig, och att vi behöver döda muslimer för att inte bli en religiös diktatur

Längst går Dick Erixon, chefredaktör för SD:s tidning Samtiden, som beskriver att vi befinner oss i krig och vill att polisen ”skjuter för att döda” för att undvika ”sharialagar”.

Ta in Erixons uttalanden. Han målar upp en bild där Sverige är i krig, och att vi behöver döda muslimer för att inte bli en religiös diktatur.

Se sedan den röda tråden från Busch våldsivrande och insinuanta konspirationsteorier till Erixons nakna rasism och fascism.

Behövs krafttag

Sverige behöver ta krafttag mot de stora problemen med våld och brottslighet. En del av det högerpartierna har drivit har varit väldigt konstruktivt, exempelvis ökade satsningar på rättssystemet och polislöner. Miljöpartiet har stöttat flera bra förslag till lagändringar från högeroppositionen (exempelvis om minskad sekretess mellan myndigheter) och därmed skapat majoritet för dem i riksdagen.

Men allt oftare riktas utspelen mot människor eller grupper snarare än kriminaliteten. Inför visitationszoner. Vräk familjer. Sätt in militären. Utegångsförbud. Och nu utvisa familjer och skjut muslimer/mot folksamlingar. SD tar ledningen, speciellt vad gäller att rikta udden allt mer ogenerat mot invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet. Övriga följer efter.

Djupt kontraproduktivt

Uppmaningen att skjuta riskerar att trigga fram våldsdåd från någon av de radikaliserade högerextrema män eller pojkar som säkerhetspolisen varnar för. Minns Ausonius, Mangs, och Lundin Pettersson. Och skolattackerna i Eslöv och Kristianstad.

Dessutom är detta djupt kontraproduktivt om man verkligen vill minska brottsligheten. Som polis med omfattande erfarenhet av arbete i utsatta områden vet jag hur centralt det är att ha lokalsamhället med sig i både det brottsbekämpande och det förebyggande arbetet. När myndigheter som polis, skola och socialtjänst samverkar väl med näringsidkare, föreningar, samfund och inte minst föräldrar skapas motståndskraft mot kriminalitet och våld. Det såg vi i Jönköping. Det har jag sett många gånger i Rinkeby.

Ökade våldsspiraler

Men en retorik och politik som polariserar mot hela områden göder i stället känslor av utanförskap, fördjupar klyftorna mellan medborgare och myndigheter och försvårar det brottsförebyggande arbetet. Skulle polis dessutom skjuta hundratals personer skulle vi få kraftigt ökade våldsspiraler som sannolikt även skulle innebära skottlossning mot poliser. Rekryteringen till de kriminella gängen skulle explodera och utsatta stadsdelar kastas in i eskalerande nedåtgående spiraler.

Det räcker nu. Den fascistoida krigsretorik vi har fått ta del av de senaste dagarna från högern är farlig. Och tanken på att de här uttalandena skulle kunna representera riktningen för rättspolitiken för Sveriges nästa regering är riktigt, riktigt skrämmande.

Martin Marmgren, polis och rättspolitisk talesperson för Miljöpartiet