Om några veckor har 489 000 unga möjlighet att rösta i ett EU-val för första gången. Antalet motsvarar 6,7 procent av landets röstberättigade, enligt siffror från Statistiska centralbyrån. En viktig grupp som ofta glöms bort av media och beslutsfattare.
I det senaste Europaparlamentsvalet 2014 var valdeltagandet för unga mellan 18 och 29 år endast 46,2 procent, enligt SCB. Detta trots att Ungdomsbarometern pekar på att det politiska engagemanget generellt har ökat bland unga sedan millennieskiftet. Det är ett problem att färre än hälften av landets unga röstberättigade använder sin rösträtt i ett demokratiskt val. Svenska politiker och massmedier har ett ansvar att informera om EU och visa på varför det är viktigt att rösta i EU-valet.
Viktigt att ha koll på EU
Skolval är en unik möjlighet för elever att få testa att arrangera och delta i ett demokratiskt val. Förutom det praktiska är en viktig del av skolval att prata och sprida information om politik. Att delta i projektet är ett enkelt sätt att som skola ta sig an sitt demokratiska uppdrag. Men det behövs fler insatser för att engagera unga i EU-politiken.
Som ungdomsorganisationer vet vi att nyckeln till att engagera unga är att låta oss göra det på vårt sätt. Vi måste prata mer om EU. Ge oss förutsättningarna så skapar vi forumen. För unga, av unga.
Det finns många anledningar till varför vi bör ha koll på EU och vad det innebär för oss som svenska medborgare att vi är en del av unionen. I Sverige har vi en skyldighet att anpassa vår lagstiftning efter EU-rätten och inte ha lagar som strider mot EU:s regler. Det gäller inom områden som asyl, energi, miljö, konsumentskydd, jordbruk och brottsbekämpning. I vår vardag är det till exempel EU som beslutat vilka kemikalienivåer vi får ha i vårt schampo, som bestämt att 50 procent av våra TV-sändningar ska vara producerade i Europa och som sett till att vi får bidrag för att servera mjölk på skollunchen. Att unga saknar kunskap om EU:s roll och sina möjligheter att påverka bör i förlängningen ses som ett hot mot demokratin.
Ökat politiskt intresse
Unga är i dag mer politiskt intresserade än tidigare, men endast tre procent av personer i åldern 15 till 24 år anser att de har ett mycket stort förtroende för våra politiska partier, enligt Ungdomsbarometern. Totalt sett är det en majoritet, 63 procent, som uppger att de har litet eller helt saknar detta förtroende. Att unga är mer politiskt intresserade än tidigare är bra, men det räcker inte. Så länge vi har en representativ demokrati där olika partier tar plats i EU-parlamentet är det grundläggande att Sveriges unga har kunskap om och känner förtroende för dessa partier.
För att fler unga ska intressera sig för EU och vilja nyttja sin rösträtt behövs fler utrymmen och mer resurser för att uppmuntra ungas politiska engagemang. Här är våra förslag:
• Stötta ungas föreningsliv ekonomiskt och inkludera ungdomsorganisationer i beslutsfattande processer. Partierna behöver bredda sin rekrytering och uppmuntra fler unga företrädare.
• Ungas röster och politiska engagemang måste lyftas i större utsträckning i media. Belys det och sätt det i relation till vuxnas. Låt alltid unga få företräda sig själva och se till att främja ungas medieproduktion.
• I skolan får vi inte vara rädda för att uppmuntra elevkåren eller elevrådet att arrangera politiska aktiviteter. Bjud in politiska partier till skolan, även när det inte är valår. Prata om demokrati, tolerans gentemot andras åsikter och hur man på olika sätt kan kanalisera sina egna.
Som ungdomsorganisationer vet vi att nyckeln till att engagera unga är att låta oss göra det på vårt sätt. Vi måste prata mer om EU. Ge oss förutsättningarna så skapar vi forumen. För unga, av unga.
Ebba Kock
ordförande, Sveriges elevkårer
Leo Gerdén
ordförande, Sveriges elevråd
Henrik Almén
ordförande, Ung media Sverige
Elliott Syrén
ordförande, Europeiska ungdomsparlamentet Sverige