Göteborg är en stad nära vattnet även om det inte alltid märks. Ett steg mot att ge göteborgarna mer kontakt med älven är överdäckningen av E45 mellan Falutorget, där gasklockan stod förut, och Götatunnelns mynning vid Lilla Bommen. Genom att gräva ner trafiken under jord kan bostäder byggas på marken som frigörs. Det var i alla fall tanken.
Nu visar utredningar att luften inte kommer vara tillräckligt bra för att bygga bostäder och skola inom hela det planerade området. Inga utredningar har hittills visat hur luftkvaliteten ska kunna åtgärdas, för att det ska gå att bygga det man vill där. Inte ens 2035 räknar stadsbyggnadskontoret med att dagens så kallade miljökvalitetsnormer kommer klaras inom hela området som detaljplanen gäller för.
Trafiken är boven
I Västra Götaland uppskattas att luftföroreningar orsakar cirka 900 förtida dödsfall per år, varav 300 i Göteborg. De samhällsekonomiska kostnaderna för hälsoeffekter från kvävedioxid och partiklar från trafiken i Sverige uppskattas till hisnande 56 miljarder kronor årligen, förutom det mänskliga lidandet. Detta visar forskningsstudier som presenteras i rapporten Luften i Göteborg – Årsrapport 2018.
Luften i Göteborg har blivit bättre, men fortfarande överskrids gränsen för god luftkvalitet i Haga och Gårda
Luften i Göteborg har blivit bättre, men fortfarande överskrids gränsen för god luftkvalitet, de så kallade miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, i Haga och Gårda. Miljökvalitetsnormerna är tvingande, vilket innebär att Göteborg måste göra åtgärder för att komma till rätta med luftproblemen. Det råder ingen tvekan om att trafiken är den största källan. Det finns därför anledning att tro att miljözoner i området för överdäckningen skulle ha positiva effekter.
Det råder ingen tvekan om att trafiken är den största källan
Miljöpartiet vill införa ytterligare miljözoner, vilket vi föreslagit i en motion i kommunfullmäktige. Den exakta utformningen behöver förstås utredas för att få bästa möjliga effekt, men luften måste bli bättre. Vi vill möjliggöra byggande av både bostäder och förskolor centralt och med närhet till Göta älv. Barn som växer upp i Göteborg ska kunna andas frisk luft i alla delar av staden.
Tuffare miljözoner nödvändigt
Sedan 1996 har Göteborg Miljözon klass 1 för tung trafik inom ett centralt område, som i stora drag sträcker i en ring runt Slottsskogen och över Hisingen runt Ramberget. Från den 1 januari 2020 har en kommun möjlighet att införa nya och lite tuffare miljözoner. I miljözon klass 2 ställs krav på personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar. För att få köra i miljözon klass 2 måste fordon tillhöra utsläppsklass Euro V eller Euro VI. Det gäller både bensin- och dieselbilar. Från och med den 1 juli 2022 skärps kraven för dieselbilar så att bara Euro VI får köra i miljözon klass 2.
I miljözon klass 3 får bara fordon som drivs med el, gas eller bränslecell köra. När det gäller tunga fordon får även laddhybrider köra om fordonet uppfyller utsläppskraven för Euro VI.
Nya miljözoner är ett nödvändigt verktyg för att kunna skapa den moderna och hållbara stad som planeras
Miljöpartiet är övertygade om att möjligheterna att bygga bostäder i områden som i dag har för dålig luft eller är bullerutsatta kommer att öka när vi inför miljözoner. När nu kommunerna har fått möjlighet att införa nya miljözoner måste vi utnyttja detta för att förbättra luften och göra det möjligt att bygga fler bostäder i centrala Göteborg. Nya miljözoner är ett nödvändigt verktyg för att kunna skapa den moderna och hållbara stad som planeras.
Genom att införa nya miljözoner får vi inte bara friskare luft att andas i Göteborg utan också mindre utsläpp av koldioxid. Det därför blir en win-win situation även för jordens klimat.
Karin Pleijel (MP), kommunalråd i opposition och 2:e vice ordförande i trafiknämnden
Heléna Norin (MP), 2:e vice ordförande i miljö- och klimatnämnden
Adam Wojciechowski (MP), ledamot i byggnadsnämnden