Missförstå mig rätt: ingen är gladare över den här lagändringen än jag, men jag kan inte fira förrän jag ser att lagen efterföljs.
Skollagen är en av Sveriges mest omfattande lagar. Den reglerar vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och vårdnadshavare har samt vilka krav som ställs på huvudmannen för verksamheten.
I den står det att skolan ska ge en likvärdig utbildning till alla elever, oavsett ekonomisk, social eller kulturell bakgrund. Den säger även att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Men vi vet att det inte efterlevs. Svensk skola har stora problem med likvärdighet och om du frågar efter skolbiblioteket blir du på många skolor hänvisad till en låst skrubb där det ligger några mer eller mindre slumpmässigt utvalda böcker på en hylla. En skrivelse i skollagen innebär med andra ord inte att det blir som lagstiftaren vill.
Ökad ojämlikhet
Klyftorna i svensk skola ökar. Den internationella undersökningen ICCS 2022, som undersöker kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor, visar att spridningen mellan de högst och lägst presterande eleverna i Sverige har ökat. Pisa-mätningen 2022 visar på en ökad ojämlikhet och sjunkande läsförmåga. I en klass med 30 elever där det tre år tidigare fanns fem elever som inte kunde läsa ordentligt, är det nu sju elever som inte kan det.
En elevs socioekonomiska bakgrund har också en stor betydelse för elevens matematikresultat. Danmark, Finland, Norge och Island uppvisar alla en mindre betydelse av socioekonomisk bakgrund för resultaten. Vi är alltså sämst i Norden.
Vi kan inte spela förvånade. Svensk skola är inte likvärdig och har inte varit det på länge. Läromedelssituationen är inget undantag. 2021 la Sverige i snitt 859 kronor per elev och år på läromedelsinköp. Det kan jämföras med 1328 kronor i Finland och 1641 kronor i Norge.
De som behöver läromedel mest får det alltså i lägst utsträckning
Jag vill också påminna om följande mörka siffror: En undersökning från 2021 visar att 3 av 10 elever med upplevd familjeekonomi under medel får svårare att hänga med i klassrummet om de inte har läromedel, vilket endast 1 av 10 elever med upplevd familjeekonomi över medel får. Samtidigt får de elever som har det bättre ekonomiskt ställt läromedel i fler ämnen. De som behöver läromedel mest får det alltså i lägst utsträckning. Det kan vi inte kan blunda för.
Utöver dagens beslut om en ändring i skollagen har regeringen satsat 1,5 miljard kronor på ett statsbidrag för läromedelsinköp. Ett syfte med bidraget är att skolan ska bli mer likvärdig. Men den som söker måste redovisa tidigare års satsningar på läromedel, och att ta fram de uppgifterna har varit en omöjlighet för flera huvudmän, för det finns inget krav på att föra statistik på läromedelsinköp i dag. 2023 valde 195 av 854 huvudmän att inte söka bidraget, vilket innebär att 158 miljoner kronor som hade kunnat läggas på läromedel brinner inne. Vad innebär det för likvärdigheten?
Ta in kunskap
Läromedel behövs för att lärare ska kunna genomföra sitt jobb och för att elever ska kunna ta in kunskap på sina villkor. De behövs för att bygga läsförståelse och för att skapa kontakt mellan hem och skola. Men i dag kan nästintill var femte lärare inte köpa in några läromedel alls eller inte ens det nödvändigaste.
Att regeringen har presenterat flera satsningar på läromedel det senaste året är vi på Läromedelsförfattarna väldigt glada över. Men först den dag alla Sveriges lärare och elever har faktisk tillgång till läromedel är vi nöjda. Med ett inledande tack vänder vi oss därför till skolminister Lotta Edholm med två krav som är viktiga för att en likvärdig tillgång till läromedel för alla ska bli verklighet:
– Garantera lärares inflytande över inköp av såväl tryckta som digitala läromedel genom en skrivning i läroplanerna. Lärarna känner sin klass bäst och vet vad som fungerar i deras klassrum, då måste de få välja läromedel. Vi får då också en pluralistisk marknad med hög kvalitet, för lärare köper det som fungerar.
– Skapa offentlig statistik över läromedelsinköp genom att ge Skolverket i uppdrag att ändra föreskrifterna om uppgiftslämning. För att följa upp satsningarna måste vi veta hur situationen ser ut.
Lärare vill inget hellre än att sätta läromedel i händerna på sina elever, nu måste Lotta Edholm visa att hon är på deras sida genom att genomföra dessa krav.
Per Kornhall, ordförande Läromedelsförfattarna