Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det borde vara en självklarhet att staten har ett avgörande intresse i hur de unga medborgarna klarar starten i livet, då det ju är avgörande för landets välstånd på sikt, skriver Åsa Fahlén. Bild: Elisabeth Ohlson Wallin, Fredrik Sandberg/TT

Likvärdigheten minskar – låt staten ta kontroll över skolan

Svensk skola är mindre likvärdig än skolan i övriga Norden, trots en glädjande förbättring gällande kunskapsresultaten i den senaste Pisa-undersökningen. Den dystra likvärdighetstrenden visar att inte bara skolan, utan samhället, håller på att slitas isär. Vad Sverige behöver är en stat som tar ett helhetsansvar för skolan. Det måste ske nu, skriver Åsa Fahlén, ordförande, Lärarnas riksförbund.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dag presenterades den senaste Pisa-mätningen. Låt mig inleda med att uttrycka stor glädje över kunskapstrenden. Men den nya undersökningen visar att likvärdigheten inte har blivit bättre. Även om vi kan glädjas åt att svenska 15-åringar nu presterar över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden har insatsen kommit att bli väldigt hög i det stora skolexperiment som nu pågått i närmare 30 år.

Kommunaliserad skola, kraftiga avregleringar och möjlighet för friskolor att bedriva undervisning på andra villkor än de offentliga skolorna ger sammantaget en bild av en skola utom nationell kontroll. Det borde nämligen vara en självklarhet att staten har ett avgörande intresse i hur de unga medborgarna klarar starten i livet, då det ju är avgörande för landets välstånd på sikt.

Politisk handlingskraft krävs

De fortsatta problemen med likvärdigheten som den nya Pisa-undersökningen visar kräver politisk handlingskraft. Visserligen har staten ökat sitt inflytande över skolan, främst genom fler öronmärkta statsbidrag. Detta har dock lett till ett dubbelkommando där ingen riktigt vet vem som egentligen har ansvaret för skolan. Huvudmännen har passiviserats, då de vet att staten alltid rycker ut när det krisar rejält, vilket följdriktigt lett till insikten hos kommunerna att man lika gärna kan låta skolan krisa rejält.

Likvärdigheten är däremot svårare att hantera via lärarsatsningar, då frågan till större del bottnar i sådant som segregationen genom skolval och bostadsadress

En tolkning av de förbättrade kunskapsresultaten skulle kunna vara att man sedan början på 2010-talet genomfört omfattande satsningar på lärarkåren, och att dessa satsningar visat en effekt på elevernas resultat. Likvärdigheten är däremot svårare att hantera via lärarsatsningar, då frågan till större del bottnar i sådant som segregationen genom skolval och bostadsadress. Dock finns läraraspekten där, bland annat genom hur de legitimerade och erfarna lärarna fördelas mellan skolor.

Enligt Skolverket visar Pisa-resultaten att elever som går i skolor med en mindre gynnsam socioekonomisk elevsammansättning riskerar att få sämre undervisning. Rektorerna i dessa skolor svarar i Pisa-enkäten att de i högre grad upplever problem med lärarrekrytering och lärares kompetens och förutsättningar. Andelen behöriga lärare är också lägre på dessa skolor.

Större spridning av resultat

Läsförståelsen är huvudtema i Pisa 2018. Resultatet i Pisa 2018 innebär att den genomsnittliga nivån på de svenska elevernas kunskaper i läsförståelse inte längre skiljer sig signifikant från Pisa 2000 då ämnet var huvudområde för första gången.

Spridningen mellan elevernas resultat är däremot större 2018 jämfört med 2000. Andelen elever som inte når upp till nivå två, det som Pisa definierar som basnivå för läsförståelse, är nästan sex procentenheter högre nu jämfört med 2000.

Samtidigt är andelen högpresterande elever två procentenheter högre 2018 jämfört med 2000.

Den fortsatt nedåtgående trenden vad gäller den svenska skolans likvärdighet måste vändas, och det är bråttom

Den fortsatt nedåtgående trenden vad gäller den svenska skolans likvärdighet måste vändas, och det är bråttom. Kunskapsklyftorna ökar mellan elever och skolor i Sverige. Någon måste ta på sig både ansvaret och ledartröjan.

Förstatliga skolan

Det som måste ske nu är följande:

• Staten måste skyndsamt tillsätta den utredning om beslutsunderlag för statlig skola som enligt Januariavtalet ska tas fram och som behöver innehålla en tydlig plan för när och hur skolan ska förstatligas. Det som absolut måste ske först, alltså grunden för ett förstatligande, är etablerandet av ett tjugotal statliga regionala skolkontor. Dessa ska bland annat hantera en nationell finansiering och resurstilldelning samt stötta enskilda skolor.

Bostadssegregationen håller på att knäcka såväl Sverige som skolan. Det så kallade fria skolvalet gör tyvärr ont än värre

• Lansera i samma handlingsplan en strategi för att bryta kunskapsklyftorna. Bostadssegregationen håller på att knäcka såväl Sverige som skolan. Det så kallade fria skolvalet gör tyvärr ont än värre. Det behövs radikala grepp på båda dessa områden för att bryta den förödande likvärdighetstrenden.

• Fortsätt satsa på lärarna! Förbättringen av kunskapsresultat kan endast ske genom satsning på lärarkåren. Det handlar om att göra yrket så attraktivt att de bästa studenterna vill bli lärare, att befintliga lärare stannar kvar och utvecklas i yrket och att färdigutbildade lärare som i dag arbetar i andra sektorer lockas tillbaka till skolan. Lön, arbetsmiljö och karriärmöjligheter är bärande delar i en attraktiv profession.

Satsningar på skolan ger avkastning i många decennier och underlåtenhet att investera ger problem som biter sig fast. Nu hotar ett stort antal kommuner med nedskärningar som fullt ut drabbar skolan. Det riskerar att dra undan mattan för den positiva trenden vad gäller elevernas kunskapsresultat, samt ytterligare förvärra likvärdigheten. Staten måste gå in och ta över ansvaret för skolans finansiering och det måste ske nu.

Åsa Fahlén, ordförande, Lärarnas riksförbund