Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Enligt Socialtjänstlagen ska alla som beviljats ett särskilt boende få en bostad inom tre månader men många kommuner bryter mot tidsgränsen utan kännbara sanktioner, skriver Jöran Rubensson.  Bild: Privat, Gorm Kallestad
Enligt Socialtjänstlagen ska alla som beviljats ett särskilt boende få en bostad inom tre månader men många kommuner bryter mot tidsgränsen utan kännbara sanktioner, skriver Jöran Rubensson. Bild: Privat, Gorm Kallestad

Lavinartad ökning av 80-plussare – nu behövs fler äldreboenden

Fram till år 2030 beräknas antalet personer över 80 år öka lavinartat. Ökningen är särskilt dramatisk i storstäderna. Mot den bakgrunden behöver det byggas ungefär 560 äldreboenden fram till 2026. Men trots ett skriande behov är byggtakten betydligt lägre än så, skriver Jöran Rubensson, expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Att det inte byggs fler äldreboenden i Sverige är oroväckande. De senaste uppgifterna från Boverket visar bland annat att 127 av landets 290 kommuner har brist på särskilda boendeformer för äldre som behöver särskilt stöd. Det är en ökning med elva kommuner från förra året.

Minskningen av antalet kommuner med trygghetsbostäder fortsätter också, från 179 till 168. Utvecklingen pekar mot att ansvaret för de äldres boende allt mer läggs på dem själva. Trots att kommunernas bostadsförsörjningsansvar är långtgående, särskilt för äldre.

Underskottet på särskilda boendeformer för äldre är störst i storstäderna

Underskottet på särskilda boendeformer för äldre är störst i storstäderna. Tidigare var situationen bättre i mindre kommuner, men under senare år har bristen även spridit sig till dessa kommuner. Ett tydligt tecken är de långa köerna och väntetiderna för att få flytta in på ett särskilt boende. Enligt Socialtjänstlagen ska alla som beviljats ett särskilt boende få en bostad inom tre månader men många kommuner bryter mot tidsgränsen utan kännbara sanktioner. I 35 kommuner är den genomsnittliga väntetiden över tre månader och genomsnittet för alla kommuner är 57 dagar, enligt Socialstyrelsen.

Äldre över 80 ökar lavinartat

2020 fyller den första årskullen i rekordgenerationen 80 år. Fram till år 2030 beräknas antalet personer över 80 år öka lavinartat, från dagens cirka 530 000 till närmare 800 000 personer. Ökningen är särskilt dramatisk i storstäderna. Mot den bakgrunden behöver det byggas ungefär 560 äldreboenden fram till 2026, enligt Finansdepartementet. Men enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, planerar kommunerna att endast bygga 124 äldreboenden mellan åren 2019 och 2022. I förhållande till antalet invånare är dock det förväntade tillskottet på äldreboenden störst i Storgöteborg. Men byggtakten i landet som helhet måste öka, i synnerhet om man också tar hänsyn till behovet att ersätta äldreboenden som håller dålig standard.

Ökningen är särskilt dramatisk i storstäderna. Mot den bakgrunden behöver det byggas ungefär 560 äldreboenden fram till 2026.

Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen passar den så kallade kvarboendeprincipen som hand i handske för våra politiker. Den innebär att vi ska bo kvar hemma så länge som möjligt upp i åren och när det inte längre är möjligt, kan plats erbjudas på ett äldreboende. Majoriteten äldre vill bo kvar i sina hem men bara så länge som hälsan är god och man inte känner sig isolerad och otrygg. Samtidigt är Sverige fullt av äldre som bor i miljonprogrammets trevåningshus utan hiss. Ju sämre de klarar sig på tredje våningen desto mer hemtjänst behöver de. Och ju mindre hemtjänsten hinner med desto mer belastas de anhöriga. Konsekvenserna tvingas cirka 140 000 anhöriga ta genom att gå ned i arbetstid för att orka. Eller bli sjukskrivna för att de inte orkar.

Marknaden måste anpassas

Kvarboendeprincipen har skapat en falsk bild av att önskemål och behov av äldreboenden minskat så därför har drygt 30 000 platser kunnat avvecklas de senaste 20 åren. Trots att befolkningen åldras och behoven ökar. Och skälet är att hemtjänst är betydligt billigare än att erbjuda ett äldreboende. Följden blir att seniorbostäder i kombination med hemtjänst och hemsjukvård blir alternativet för många äldre framöver.

Mer än hälften av alla över 65 år är ensamstående. Ändå bor många kvar i sina stora hus eller lägenheter eftersom intressanta alternativ till rimliga priser saknas.

Den svenska bostadsmarknaden fungerar uselt vilket inte minst drabbar landets äldre. Om de kunde erbjudas ett mer attraktivt och anpassat utbud av boendeformer, skulle det förbättra rörligheten på bostadsmarknaden. Den enskilt viktigaste faktorn som får äldre att vilja flytta är om man blir ensamstående. Mer än hälften av alla över 65 år är ensamstående. Ändå bor många kvar i sina stora hus eller lägenheter eftersom intressanta alternativ till rimliga priser saknas.

Så – varför ser vi så få innovativa bostadsprojekt som skulle passa den äldre målgruppen, exempelvis generationsboende i en tid när också tiotusentals studentbostäder saknas? Eller varför måste det institutionella, kollektiva och rätvinkliga så totalt prägla miljön i våra äldreboenden när de i stället borde utvecklas med hänsyn till de boendes behov och önskemål.

Behovet av en ny bostadsförsörjningsstrategi är uppenbar. Hela frågan om bostäder för äldre kräver ett omtag, en nationell handlingsplan.

Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre