För några dagar sedan kunde man läsa i GP hur trafikkontoret i Göteborg tänker sig att området mellan Göteborgsoperan och Stenpiren ska se ut.
En stilla undran: Vad är vitsen med att gräva ner Götaleden och Västlänken och sedan skapa ett nytt trafiklandskap ovanför?
När arkitekter och landskapsarkitekter lyser med sin frånvaro hamnar trafikplaneringen högst på listan och trafikkontoret har återigen tagit initiativet när värdefull central mark i Göteborg ska planeras.
”Bra trafiklösning”
I artikeln sammanfattar trafikkontorets projektledare Margaretha Rhodin det själv rätt tydligt: ”Det kommer att bli en bra trafiklösning i det här området”, säger hon.
Den planerade vägsträckningen motiveras av att den kommer att dras ovanpå Västlänken vars tunneltak inte klarar av stora laster, som exempelvis byggnader. Det må så vara, men en park är inte tyngre än en väg. Människor är inte tyngre än bilar och lastbilar.
Var det inte meningen att trafiken skulle ner i jorden för att stadens centrum äntligen skulle få bättre kontakt med vattnet?
Därför borde man inte låta en tunnels sträckning styra hur det ska se ut ovanför den, i stället för att utgå från att skapa maximal kvalitet i markplan. I ett större perspektiv kan man också ifrågasätta logiken i att bygga en tunnel för miljarder som ändå inte möjliggör användning av ytorna ovanför till byggrätter.
För trafikkontoret handlar det om en återställning av det som tagits bort eller flyttats i området. Ett återställningskrav ska vara klart senast till våren. Efter det kommer detaljplanering tillsammans med Trafikverket.
Oklart om det ens blir spårvagn
Vägdragningen är anpassad för Operalänken – alltså eventuell spårvagnstrafik mellan Centralen och Stenpiren – men varför utforma och permanenta ett av stadens viktigaste stadsrum för en spårvägsdragning som i dagsläget ändå inte är aktuell?
De publika ytorna har inte getts mycket kärlek i skissen. Här, i stadens allra bästa läge, kan en fantastisk miljö skapas med varierad grönska, mötesplatser, rumsligheter och inte minst olika målpunkter som gör platsen attraktiv för människor att vistas i.
Långsiktigheten och sambanden mellan stadens satsningar kan ifrågasättas.
Varför skapa rekorddyra garage vid Stenpiren när man lämnar en slentrianmässig markparkering vid Stora Bommen?
När man satsar miljarder på att gräva ner infrastruktur behöver man, från början, ta hänsyn till de möjligheter som då skapas i markplan och formulera en tydlig målsättning och idé för den stad man vill bygga.
Varför anstränga sig med en extremt komplex byggrätt som kragar ut över spårväg och Västlänken norr om Nordstan när man slösar med impediment och trafikytor ett stenkast längre bort?
När man satsar miljarder på att gräva ner infrastruktur behöver man, från början, ta hänsyn till de möjligheter som då skapas i markplan och formulera en tydlig målsättning och idé för den stad man vill bygga.
Låt arkitekterna vara med
Vad gäller det konkreta förslaget ser jag en helt annan typ av arbetsgång som helt nödvändig. Den slutliga utformningen av en så viktig plats borde föregås av en gemensam process där stadsplanerare, landskapsarkitekter, arkitekter och trafikplanerare arbetar tillsammans, alternativt i ett tävlingsförfarande med kvalificerade breda team utan en låst trafiklösning som utgångspunkt. Då kommer man att få fram fler förslag på bra helhetslösningar.
Redan nu kan jag ge förslag på punkter som kan förbättras:
• Om gatan dras mer rätvinkligt längs fasader ger det en stadskänsla och skapar större sammanhängande publika ytor längs älven.
• Cykelbanor och trottoarer kan med fördel integreras i parkmiljön eller förläggas i direkt anslutning till gatan utan mellanliggande impediment. Då kan infrastrukturens bredd minskas och bli mindre dominerande i stadsrummet.
• Markparkering vid Stora Bommen kan tas bort och ersättas av längsgående parkering i anslutning till gatan. Det frigör ytor, minskar hastigheterna och ger gatan mer karaktär av stadsgata.
• Impediment mellan körbanor kan tas bort för att minska vägens bredd.
• Lokalkörbanorna längs kasinot kan integreras med gestaltningen av parken och de publika ytorna. Här kan man i stället skapa en väl utformad entréplats värdig den vackra byggnaden.
Trafikkontoret har bra och kompetenta medarbetare som gör sitt bästa och som jag själv lärt känna i olika projekt, men alla behöver vi samarbeta över kompetensgränserna när komplexa stadsrum ska gestaltas. Till och med vi arkitekter.
Joakim Kaminsky, arkitekt