Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
LAS-utredningens förslag försvårar för fackförbunden, löntagarnas främsta representant på arbetsplatsen, att kontrollera att varsel sker på objektiva grunder på en betydande andel av svenska företag. Det är otroligt oroväckande och sammanfaller till ett angrepp som riskerar alla svenska löntagares trygghet - oavsett bransch eller utbildningsnivå, skriver debattörerna. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
LAS-utredningens förslag försvårar för fackförbunden, löntagarnas främsta representant på arbetsplatsen, att kontrollera att varsel sker på objektiva grunder på en betydande andel av svenska företag. Det är otroligt oroväckande och sammanfaller till ett angrepp som riskerar alla svenska löntagares trygghet - oavsett bransch eller utbildningsnivå, skriver debattörerna. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

LAS-utredningen är ett frontalangrepp på anställdas trygghet

LAS-utredningen, som presenterades i måndags, förskjuter maktförhållandena till arbetsgivarnas fördel på ett betydande sätt. Det är otroligt oroväckande och sammanfaller till ett angrepp som riskerar alla svenska löntagares trygghet - oavsett bransch eller utbildningsnivå, skriver bland andra Mimmi Rönnqvist, Ordförande SACO studentråd.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Trygghet är ett av moderna Sveriges största utmaningar. För 50 år sedan var kärnvapenkrig Sveriges största hot och motståndskraften stärktes genom artilleripjäser och fysisk militärmakt. Idag ser bilden annorlunda ut. Den rådande pandemin är bara ett exempel på en lång rad kriser som demonstrerar behovet av en civil motståndskraft och att återuppbygga en grundläggande trygghet som urholkats alltför mycket under alltför lång tid. Att i det sammanhanget lägga ett förslag som tar bort löntagarnas grundläggande trygghet på arbetsplatserna är inget annat än dumdristigt.

Godtyckliga kriterier

LAS-utredningen, som presenterades i måndags, förskjuter maktförhållandena till arbetsgivarnas fördel på ett betydande sätt. De huvudsakliga förslagen skulle exempelvis betyda att företag med färre än 15 anställda får rätten att säga upp anställda utan möjlighet för den enskilde att överklaga. Uppsägningar på godtyckliga kriterier, som exempelvis det otroligt abstrakta begreppet “personkemi”, har lyfts från Företagarna som något en reformerad LAS skulle lämna större utrymme för. Samtidigt försvårar LAS-utredningens förslag för fackförbunden, löntagarnas främsta representant på arbetsplatsen, att kontrollera att varsel sker på objektiva grunder på en betydande andel av svenska företag. Det är otroligt oroväckande och sammanfaller till ett angrepp som riskerar alla svenska löntagares trygghet - oavsett bransch eller utbildningsnivå.

Förskjutning mot otrygghet

En urholkning av anställningsskyddet på den svenska arbetsmarknaden skulle innebära ett grundläggande skifte i den svenska modellen. Förespråkarna för ett sådant skifte brukar lyfta upp Danmarks så kallade “flexicurity”-modell (en kombination av ordet flexibility och security). I praktiken innebär den danska modellen inte bara en rejäl förskjutning mot otrygghet utan också till ett betydligt dyrare system än den rådande svenska modellen utan att vara effektivare på att sätta människor i arbete. Det innebär inte bara ett Sverige som lider av minskad trygghet för alla löntagare utan även ett Sverige med en mindre konkurrenskraftig ekonomi.

Den pågående pandemin har demonstrerat med önskvärd tydlighet att svensk arbetsmarknadslagstiftning redan tillåter en flexibilitet för arbetsgivarna, även under extrema omständigheter. Det finns många reformer som behöver genomföras för att stärka svensk trygghet och konkurrenskraft. Men LAS-utredningens angrepp på svensk trygghet är inte en av dem.

Mimmi Rönnqvist, Ordförande SACO studentråd

Malin Malm, Förbundsordförande S-studenter