Lärare sätter inte medvetet fel betyg för att ”locka elever”

Det har etablerats ett narrativ om att friskolor använder höga betyg som marknadsföring och att lärare i friskolor därmed tar sin myndighetsutövning lite mindre seriöst. Och visst finns det friskolor med omotiverat höga avvikelser mellan nationella prov och kursbetyg, men det finns också kommunala skolor och hela kommuner med stora avvikelser uppåt, skriver Ulla Hamilton, vd Friskolornas Riksförbund.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Replik

13/5 Fult att skylla fuskbetygen på lärarna, Edholm

Handelsrektorns debattartikel om glädjebetyg har lett till en välkommen diskussion om betygssystemet. Det behövs ett rejält omtag för att säkra förtroendet för betygen. Lars Strannegårds budskap om att Handelshögskolan kommer att behöva se över antagningen till utbildningen är ett tydligt tecken på detta.

Precis som Rickard Öhman, lärare i filosofi och historia, skriver i sin debattartikel deltog jag i en diskussion om ämnet i Studio Ett. Men Rickard återger det jag sade i sändningen felaktigt. Jag sa aldrig att det var lärarna och deras kompetens det var fel på utan på systemet de tvingas verka i – det är en viktig distinktion.

ANNONS

Svårt sätta betyg

Ett system som lämnar allt för stort tolkningsutrymme gör det svårt att sätta rätt betyg. Det betyder inte att läraren saknar kompetens, bara att systemet gör deras yrkesutövning svår – hart när omöjlig.

Flera granskningar visar på bristerna med systemet. Nyligen har både Skolverket och Riksrevisionen underkänt systemet och slagit fast att det inte går att nå ökad likvärdighet i betygssättningen nationellt utan att först ändra på det.

Debatten om betygen har länge präglats av polarisering och har alldeles för ofta reducerats till att handla om ”glädjebetyg i friskolor”. Det har etablerats ett narrativ om att friskolor använder höga betyg som marknadsföring och att lärare i friskolor därmed tar sin myndighetsutövning lite mindre seriöst. Och visst finns det friskolor med omotiverat höga avvikelser mellan nationella prov och kursbetyg, men det finns också kommunala skolor och hela kommuner med stora avvikelser uppåt. Att detta skulle bero på att lärare i både fristående och kommunala skolor medvetet sätter fel betyg för att ”locka elever på skolmarknaden” är att underskatta både problemets dignitet och lärares integritet.

I det vakuum som uppstår mellan betyget och tolkningen utav det frodas osäkerhet

Artikelförfattaren ger flera förskräckande exempel på hur elever försöker påverka betygssättningen genom att tjata och hota. Det om något är en tydlig signal om att lärare inte ska lämnas ensamma med svåra tolkningsfrågor av invecklade bedömningskriterier. I det vakuum som uppstår mellan betyget och tolkningen utav det frodas osäkerhet. Lärare har kompetens att sätta rätt betyg men måste få stöd av en tydlig läroplan och ett betygssystem de kan luta sig mot. Jag är glad att en utredning nu är på gång så att vi äntligen kan ge lärarna, eleverna och skolan det de behöver – ett kvalitetssäkrat och tydligt betygssystem.

ANNONS

Ulla Hamilton, vd Friskolornas Riksförbund

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS