Man kan inte låta bli att undra över den syn Västtrafik företräder när det anses legitimt att utsätta förare för potentiella hot- och våldssituationer genom att återinföra visering, samtidigt som den egna biljettkontrollen åläggs att arbeta i grupp – och då främst på ”trygga linjer” där konfliktrisker bedöms som små. I tyngre områden utförs knappt kontroller om inte polis samtidigt har möjlighet att närvara.
Det utbredda fuskåkandet är ett problem. Dels eftersom ärliga resenärer tvingas betala trefaldigt genom skatteuttag, egenavgift samt fuskåkarnas uteblivna intäkter.
Det utbredda fuskåkandet är ett problem. Dels eftersom ärliga resenärer tvingas betala trefaldigt genom skatteuttag, egenavgift samt fuskåkarnas uteblivna intäkter. Dels påverkas trafikutbud genom intäktsförlusten. Men orsaken stavas Västtrafik. Initialt genom att tillåta påstigning i samtliga dörrar när linje 16 introducerades som tillfällig lösning i avvaktan på en spårvagnslinje till Lindholmen. Modellen spreds snabbt till andra linjer och vidare till kranskommuner. Inte heller förbättrades förutsättningarna genom införandet av det hårt kritiserade biljettsystemet från Australien som redan vid inköp ansågs förlegat.
Slöseri av skattepengar
Västtrafik är skyldigt att svara för biljettintäkter och har genom biljettkontrollens uppdrag möjlighet att utöva tillsyn och utfärda böter. Men att fyrdubbla de årliga kontrollerna med en fördyrad extrakostnad utan att samtidigt förändra metoderna innebär att skattemedel kastas i sjön.
Men att fyrdubbla de årliga kontrollerna med en fördyrad extrakostnad utan att samtidigt förändra metoderna innebär att skattemedel kastas i sjön
Eftersom ”PR-värdet” riskerar att skadas när mobilinspelningar av de civila biljettkontrollanters ingripanden hamnar i medier väljer Västtrafik att premiera fuskåkandet och värre; uppmuntra till brottslig handling genom att låta fuskåkare lämna bussen innan ombordkontrollen genomförs. Att inte betala för sig i kollektivtrafiken klassas nämligen som ett brott. Jämför med att väktare eller polis avsiktligen lämnar fri lejd till butiksrånare eller snattare genom att först avisera sin närvaro vid entrédörrarna, och sedan gripa dem som är kvar i butiken som inte uppmärksammat den pågående insatsen.
Så nej, Mikael Olsson och Maria Björner Brauer, Västtrafiks verklighetsuppfattning förblir ett problem så länge myndigheten vägrar ta eget ansvar för den lagstiftning som omgärdar verksamheten och uppdraget man är ålagd att utföra.
Att blanda öppen och sluten visering eller tvinga över ansvaret på föraren är något för sagoböckerna, inte den vardag vi har att hantera. Vill Västtrafik komma tillrätta med fuskåkandet finns bara två lösningar; Inför ”nolltaxa”, alltså skattefinansiera all kollektivtrafik, eller utforma biljettkontrollen genom civilklädda biljettkontrollanter med uppdrag att faktiskt beivra fuskåkare, inte befria.
TFSamverkan – medarbetarallians för spårvägsanställda, genom:
Anakin Ljung
Giovanni Pietrafesa
Vladimir Prodanovic
Jonna Feldin Hashem
Mats Rydberg