Hijab sexualiserar flickor så unga som fyra år när den åker på deras huvudet. Den är till för att täcka kroppen och skambelägger inte bara flickornas hår och hud utan hela deras väsen som sexuella objekt. Barnet får för sig att det är något fel på hennes kropp och hennes kön som måste döljas för det andra könet. Hijab cementerar de patriarkala könsrollerna och hedersnormerna.
Därför ska den inte få förgifta flickors liv redan från förskolan. Skolan ska vara en frizon, en plats för jämlikhet mellan könen, en arena fri från odemokratiska, patriarkala och kvinnofientliga könsroller och normer, en plats för barnens fria och naturliga utveckling, för deras rätt till sin kropp, sitt liv och sin framtid.
Förslagets motståndare förklarar sitt ”nej” med att förbudet skulle leda till att troende föräldrar skickar sina döttrar till religiösa skolor i stället där barnen riskerar att leva under ännu hårdare hedersnormer. Partistyrelsen räknar alltså inte de religiösa skolorna som ”skolan” där skollagen och läroplanen ska gälla som kommunala och alla privata friskolor. Landsmötet undantar alltså konfessionella skolor från lagar som ska gälla skolan. Förslaget om förbud mot slöja gällde förbud mot slöja på barn i alla skolor.
Statens goda minne
Liberalernas ledning konstaterar sanningsenligt att barnen som skulle flyttas till de religiösa skolorna ”hamnar i hedersförtryck”. Liberalerna är alltså medvetna om att de konfessionella skolorna är ett näste för hedersförtryck men det enda de gör för de små flickorna är att låta de gå kvar i de kommunala skolorna med hijaben på, låta dem sexualiseras i kommunens regi i stället för hedersförtryckets friskolor. Det är skamligt att ha den politiska makten men inte ta ansvar för att låta barn gå i skolor där de utsätts för hedersförtryck med statens goda minne.
Ett annat argument mot förbudet handlade om att troende familjer ska låta barnen stanna hemma i stället för att gå i skolan. Detta är också ett svekargument. Vi har skolplikt i Sverige. Skolplikten gäller tyvärr inte förskolan. Men är det inte rimligare att låta de barnen få stanna hemma i stället för att låta flickor som börjar den obligatoriska skolan ska behöva bära hijab? Var kunde inte liberalerna stå på förskolebarnens sida och ändra lagen till deras fördel i stället för att låta föräldrarnas religion göra dem till sexobjekt som fyraåringar?
Dessutom är förslaget i sig problematiskt då det endast ville förbjuda hijab på barn från förskolan upp till lågstadiet. Varför stannade man med lågstadiet? Är det okej med sexualiseringen flickor i mellanstadiet och högstadiet? Det är just i de åldrarna som flickorna enligt islamisk sharia räknas som giftas-mogna. I shiitiska religiösa miljöer i Iran markeras 9 års åldern gränsen för flickorna inträde i kvinnovärlden och därmed slöjtvånget. Liberalerna behöver titta på filmen ”Dagen jag blev kvinna” av den iranska regissören Marziyeh Meshkini. Eller är det kanske ”religionsfriheten” som spökar här?
Det är mycket man inte får göra eller ansvara för av det förklarliga skälet att man fortfarande inte har utvecklat alla nödvändiga färdigheter som innebär att vara vuxen
I Sverige är man barn i lagens ögon så länge man inte har fyllt 18 år. Det är mycket man inte får göra eller ansvara för av det förklarliga skälet att man fortfarande inte har utvecklat alla nödvändiga färdigheter som innebär att vara vuxen.
Vi på GAPF tycker att religion är en fråga för vuxna. Barn har egentligen ingen religion. De föds i en religion som föräldrarna bekänner sig till. Barn har inget val eftersom de behöver sina föräldrars kärlek och omsorg och gör som de blir tillsagda i sin familj.
Därför ska barn skyddas från religioners intrång i deras liv så länge de är barn. De ska inte behöva ”välja” religion som barn precis som de inte får köra bil, för så länge de är minderåriga har de enligt svensk lag inte rätt att skaffa körkort.
Liberalerna svek flickorna dubbelt. Först genom att låta slöjan vara på som vanligt och för det andra att stoppa en statlig utredning om hijab på barn. Liberalerna har nu det fortsatta sexualiserandet av små flickebarns kroppar och hedersnormernas glädjeskutt i våra skolor på sitt samvete.
Sara Mohammad, Grundare och ordförande för Riksorganisationen GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime
Soleyman Ghasemiani, Stödsamordnare Riksorganisationen GAPF