En övergång till förnybar el har många fördelar. Problemet är att debatten ensidigt fokuserar på hur vi kan producera mera el. “För eller emot vindkraft.” “För eller emot kärnkraft”. Det är ett alldeles för snävt perspektiv som också riskerar leda till att avsevärt fördyra omställningen, skriver debattörerna.
En övergång till förnybar el har många fördelar. Problemet är att debatten ensidigt fokuserar på hur vi kan producera mera el. “För eller emot vindkraft.” “För eller emot kärnkraft”. Det är ett alldeles för snävt perspektiv som också riskerar leda till att avsevärt fördyra omställningen, skriver debattörerna. Bild: Magnus Andersson/TT

Lös energikrisen med resurser vi redan har, Ebba Busch

Efter en sommar med låga el- och energipriser, är risken uppenbar att prisnivåerna avsevärt höjs mot slutet av hösten. Men lika illa - eller än värre - än dyr el är brist på el, vilket hotar att bli verklighet på många håll i landet, skriver bland andra Anders Wijkman.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Förra sommaren uppgav nästan var tionde kommun, 24 kommuner, att de tvingas säga nej till nyetableringar av företag på grund av brister i elnätet; för låg effekt momentant eller för dålig tillgång över tid. Elbrist hotar i stort sett i hela landet, från Skåne och Västra Götaland till Västerbotten och Norrbotten. Utmaningen ökar genom riksdagens beslut att ställa om till 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 och 70 procents minskad klimatpåverkan från fordonsflottan till 2030, jämfört med 2010 - vilket till stor del förväntas ske genom elektrifiering.

En övergång till förnybar el har många fördelar. Problemet är att debatten ensidigt fokuserar på hur vi kan producera mera el. “För eller emot vindkraft.” “För eller emot kärnkraft”. Det är ett alldeles för snävt perspektiv som också riskerar leda till att avsevärt fördyra omställningen.

ANNONS

Slösar bort överskottsvärme

I februari kom en rapport av Danfoss som visade att vi inom Europeiska Unionen årligen slösar bort 2 860 terawattimmar i form av överskottsvärme från industrier, fastigheter och andra värmegenererande källor. Det är nästan lika mycket som EU:s fulla behov av uppvärmning och varmvatten. Att ta vara på denna överskottsvärme - i stället för att producera den på andra sätt - skulle spara nästan tusen miljarder kronor om året och vara en balanserande energikälla som gör systemet mer flexibelt och underlätta integrationen av förnybara energikällor.

Fokus i politiken behöver sålunda i ökande grad riktas mot det mest resurseffektiva. Ett uppenbart exempel är att ta vara på all spillvärme i stället för att, som nu, elda för kråkorna. Vi föreslår därför energiministern, tillika vice statsminister Ebba Busch, att ta initiativ till en offensiv satsning på energieffektivisering i tre delar:

– Ta vara på överskottsvärmen

Sverige är genom vårt väl utbyggda fjärrvärmenät, i jämförelse med andra delar av EU, bra på att ta vara på överskottsvärme. Men det finns fortfarande en stor outnyttjad potential. Låt oss använda vårt fjärrvärmenät för att bättre ta vara på högtempererad överskottsvärme från industriella processer.

– Koppla ihop energisystemen så att de arbetar i symbios med varandra

ANNONS

Parallellt med våra stora centraliserade fjärrvärmesystem ska vi koppla ihop fastigheter och industrier och utnyttja spillvärme av mindre volymer och lägre temperaturer. Här finns en stor potential av outnyttjad överskottsvärme som bör prioriteras - vilket sällan betonas med dagens fokus på enskilda industriprojekt. Två lovande och skalbara exempel på hur lågtempererad spillvärme kan tas till vara är hur överskottsvärme från SIA:s glassfabrik i Halland värmer närliggande fastigheter och hur värmen från Faluns datacenter under sommarmånaderna, då värmen inte behövs i fjärrvärmenätet, torkar pellets åt ett grannföretag.

Det finns också flera regelhinder som i dag stoppar användandet och delandet av resurser vilket behöver ses över och undanröjas

Statlig delfinansiering, genom exempelvis Industriklivet, bör inkludera tillvaratagande av överskottsvärme genom fjärrvärmenätet och genom samverkan i symbios som villkor. Vidare bör kommunen beakta denna typ av effektiviseringar när de behandlar frågor om industriell nyetablering och expansion. Det finns också flera regelhinder som i dag stoppar användandet och delandet av resurser vilket behöver ses över och undanröjas.

– Använd överskott framför avfall

Mycket av dagens fjärrvärme produceras genom förbränning av hushållsavfall tillsammans med förbränning av skogsråvara. Den biomassa som förbränns är ofta av sådan kvalitet att den kan användas till annat, inte minst för sektorer där fossila drivmedel inte i närtid kan ersättas med elektrifiering. Därför är det viktigt att i ökande grad nyttja överskottsvärme så att råvaran i dagens fjärrvärmenät steg för steg kan ersättas.

ANNONS

Cirkulära sätt

Sveriges och EU:s omställning kan inte uppnås enbart genom att producera mer el. Genom att använda resurser som i dag blir över på mer effektiva och cirkulära sätt kan vi påtagligt minska behovet av nyproduktion av energi och därmed rusta Sveriges näringsliv och gemensamma energisystem för framtiden.

Energiminister Ebba Busch har nu en utmärkt möjlighet att ge förslag till hur Sverige kan sluta slösa bort värdefull värme i en situation då allt måste göras för att undvika återkommande energikriser. Låt oss bättre ta tillvara den energi vi redan har - inte elda för kråkorna.

Anders Wijkman, hedersordförande i Club of Rome och Vice ordförande i Viable Cities

Emma Dalväg, rådgivare, investerare och expert inom industriell symbios på Coest

Elin Bergman, COO och talesperson Cradlenet

Mattias Goldmann, grundare 2030-sekretariatet

Tobias Jansson, föreläsare och skribent, CircularEconomy.se

ANNONS