Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Att läkemedelsbolag har monopol på livräddande läkemedel och håller priserna höga kan vara förödande. Det gjorde att miljontals fattiga stod utan behandling när hiv-epidemin härjade på 90-talet, skriver debattören. Bild: AP Photo/Sakchai Lalit, Privat
Att läkemedelsbolag har monopol på livräddande läkemedel och håller priserna höga kan vara förödande. Det gjorde att miljontals fattiga stod utan behandling när hiv-epidemin härjade på 90-talet, skriver debattören. Bild: AP Photo/Sakchai Lalit, Privat

Låt inte vaccinet mot covid-19 bli en kostnadsfråga

Vaccin och behandling ska tilldelas efter behov och inte efter förmåga att betala. Det är oroande att EU, med stöd av Sverige, motarbetar förslag till WTO om att länder tillfälligt ska kunna frångå patenträtten för att importera eller tillverka billigare läkemedel mot covid-19, tills tillräcklig immunitet är uppnådd, skriver Oliver Schulz, generalsekreterare på Läkare Utan Gränser Sverige.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den 24 november antar EU en ny läkemedelsstrategi, som syftar till att förbättra tillgången till läkemedel och göra priserna mer överkomliga. Men det krävs långt fler modiga åtaganden för att säkra jämlik tillgång till läkemedel – en fråga som kanske aldrig varit mer brinnande än nu.

Sedan coronapandemin bröt ut har det pumpats in enorma investeringar för att påskynda forskning kring vaccin, behandling och diagnostik mot covid-19. Men med det rådande läkemedelssystemet finns det inga garantier för att framtida vaccin och behandlingar kommer alla till gagn.

Läkemedelsbolagen styr patenten

Även om en betydande del av den medicinska forskningen kring covid-19 finansierats av statliga bidrag – det vill säga skattepengar – kan läkemedelsbolagen genom mångåriga patent styra var de färdiga läkemedlen görs tillgängliga, och till vilket pris. Dessutom finns det i princip ingen offentlig insyn i avtalen mellan statliga givare och läkemedelsbolag, trots att det är villkoren i dessa avtal som avgör vilka som kommer få tillgång till de framtida läkemedlen.

Läkemedelspatent är långa, upp till 20 år, och läkemedelsbolagen kan dessutom ansöka om ett förlängt tilläggsskydd i upp till fem år. Att läkemedelsbolag har monopol på livräddande läkemedel och håller priserna höga kan vara förödande. Det gjorde att miljontals fattiga stod utan behandling när hiv-epidemin härjade på 90-talet. I dag ser vi liknande problematik kring nya tuberkulosläkemedel, som på grund av de höga priserna bara når en bråkdel av människor med allvarliga former +av tbc.

Vaccin ska delas ut efter behov

Läkemedelsindustrin hävdar ofta att långa patent är nödvändiga för att hämta hem de kostnader som investerats i forskning och utveckling. Men flera studier, bland annat av Läkare Utan Gränser och cancerforskare, visar att företag fick tillbaka investeringarna redan efter några år.

Sverige är en stor biståndsgivare inom hälsa och har uttryckt en ambition om att säkerställa ett mer rättvist globalt hälsosystem i pandemins spår.

Sverige är en stor biståndsgivare inom hälsa och har uttryckt en ambition om att säkerställa ett mer rättvist globalt hälsosystem i pandemins spår. En viktig del i det är att säkra jämlik läkemedelstillgång. Vaccin och behandling ska tilldelas efter behov och inte efter förmåga att betala.

Det är därför oroande att EU, med stöd av Sverige, motarbetar Indien och Sydafrikas förslag till världshandelsorganisationen WTO om att länder tillfälligt ska kunna frångå patenträtten för att importera eller tillverka billigare generiska läkemedel mot covid-19 till dess att tillräcklig immunitet är uppnådd.

EU:s och Sveriges position vittnar om att läkemedelsindustrins kommersiella intressen sätts framför folkhälsan, pandemin till trots. Det går dessutom stick i stäv med ambitionerna i den nya EU-strategin.

Förändringar krävs

Om EU menar allvar med att säkra bättre läkemedelstillgång så krävs flera modiga förändringar, som allra helst inte ska vara undantag för covid-19 utan bestående åtgärder som gäller även för andra allvarliga sjukdomar.

EU bör därför öka flexibiliteten i immaterialrätten. Länder som Tyskland och Ungern har sett över sina nationella patentlagar för att lättare komma förbi de hinder som långa patent kan leda till. EU bör genomföra juridiska förändringar för att effektivisera användningen av exempelvis tvångslicensiering och import av billigare generiska läkemedel.

En ökad öppenhet behövs. Det finns mycket lite offentlig insyn i läkemedelsindustrin, vilket skapar en obalans gentemot regeringar vid förhandlingar om priser. Världshälsoorganisationen WHO antog 2019 en resolution om ökad öppenhet på läkemedelsmarknaden. EU-kommissionen måste nu stötta länder i att implementera WHO-resolutionen, så att ökad insyn kring forskningsinvesteringar, marknadsföringskostnader och kliniska data kan åstadkommas.

Forskning för 250 miljarder kronor

EU-kommissionen bör också kartlägga den statliga finansieringen av medicinsk forskning inom EU, som beräknas uppgå till 250 miljarder kronor årligen, och hjälpa länder att använda informationen för att förhandla fram mer överkomliga läkemedelspriser.

EU bör även omarbeta tilläggsskyddet. EU-kommissionen måste granska vilka effekter systemet för förlängt tilläggsskydd har på folkhälsan, vilket potentiellt skulle kunna leda till att helt slopa det förlängda tilläggsskyddet.

Vi förväntar oss att Sverige driver på EU för att dessa åtgärder ska införas. De är avgörande för att det globala läkemedelssystemet ska bli mer rättvist – och i slutändan för att fler människor med allvarliga sjukdomar och hälsotillstånd ska få en chans att överleva.

Oliver Schulz, generalsekreterare, Läkare Utan Gränser Sverige

LÄS MER: Här är det senaste om coronaviruset

LÄS MER: Ännu ett vaccin visar positiva resultat mot corona