Frågan om koldioxidskatt på bensin och diesel har länge varit central i kampen mellan regering och opposition. Nu senast vägrade Miljöpartiet regera med oppositionens budget då den innehöll sänkning av den så kallade ”bensinskatten” på bensin och diesel.
Denna konfliktlinje speglar en verklig politisk avvägning. Å ena sidan krävs att fossila bränslen beskattas, och helst i ökande omfattning, för att vi ska nå våra utsläppsmål. Å andra sidan är bensinskatten sned i ett perspektiv av storstad-landsbygd. Som illustration (data från RUS 2018) så var förbrukningen av bensin och diesel 287 liter/person i Stockholms kommun medan den var 599 liter/person i Arjeplog. Alltså mer än dubbelt så hög i Arjeplog. Landsbygdsbor betalar därför mer bensinskatt per person till statskassan än storstadsbor. De grupper som motsätter sig höjd bensinskatt, till exempel Bensinupproret, är följaktligen inte emot klimatpolitik i sig utan är bekymrade över bördan som faller på landsbygden när skattepengar indirekt slussas därifrån.
Landsbygdspolitik?
De partier som vill sänka bensinskatten kallar det ofta för just landsbygdspolitik. Oppositionens budgetrevidering som nu klubbats igenom innehåller en sänkning av bensinskatten med 50 öre/liter och förväntas leda till ett totalt skattebortfall på runt 3,5 miljarder. Men att kalla förslaget för ”landsbygdspolitik” är egentligen ganska missvisade då hälften eller mer av miljarderna i stället kommer att tillfalla större städer på grund av deras större folkmängd. Det borde finnas bättre sätt att hjälpa landsbygden.
Ett förslag som lagts fram är att låta bensinskatten vara olika hög i olika delar av landet. Det har dock kritiserats för bland annat gränsdragningsproblematik och för incitamenten att ”gränshandla” inom landet. Särskilt om man tänker sig att bensinskatten ökar över tid. Dessutom är det viktigt att behålla incitamenten att dra ner på fossil energi. Även koldioxid från landsbygden gör ju skada.
Finns det sätt att beskatta utsläpp från bensin och diesel utan att skada landsbygden? Jag lägger här fram ett sånt förslag.
Gemensam skattnivå
Förslaget är att bensinskatten ska vara densamma i hela landet och dess nivå ska bestämmas, liksom i dag, nationellt. Men, i stället för att skatteintäkterna går till statskassan så går de till den kommun där bilen tankades. Rent praktiskt kan det göras antingen genom att den nationellt bestämda skatten inhämtas kommunalt eller genom att intäkterna öronmärks för återbäring till kommunerna. Oavsett vilken av metoderna som väljs blir resultatet att pengar som betalas av bilister på landsbygden behålls i lokalsamhället.
Förslaget behöver såklart inte omfatta hela bensinskatten utan kan enbart gälla koldioxidskatten eller framtida höjningar. Som enkel illustration, om det föreslagna återbäringssystemet omfattar 2 kr/liter (och vi bortser från lastbilstrafik och tankning utanför hemkommun) så skulle Arjeplogs kommun få en intäkt på 1200 kr/invånare vilket motsvarar ca 2,5 procent av deras nuvarande kommunala skatteintäkter. Dessa pengar kan användas till skola, sänkt kommunalskatt eller hur helst kommunens väljare önskar.
Denna skattekonstruktion torde öka legitimiteten för klimatskatter även bland boende på landsbygden då skatten gynnar lokalsamhället. Bensinskatten kan då bibehållas på dagens nivå, eller ökas, vilket ger viktiga incitament att förbruka mindre fossil energi. Slutligen gynnar förslaget landsbygden utan att merparten av reformutrymmet äts upp av storstäder.
Öronmärkning av skatteintäkter är dock inget ovanligt. Invändningen bör vägas mot hur viktig frågan är och vilka alternativa lösningar som finns.
En skälig invändning är att man ska vara försiktig med att skapa särlösningar i skattesystemet. Öronmärkning av skatteintäkter är dock inget ovanligt. Invändningen bör vägas mot hur viktig frågan är och vilka alternativa lösningar som finns. I detta fall tycks alternativen vara ganska problematiska. Vikten av effektiv klimatpolitik som inte oproportionerligt belastar landsbygden talar för att min föreslagna lösning är motiverad i detta fall.
Daniel Spiro, docent nationalekonomi, Uppsala Universitet
LÄS MER:Förslag om sänkt bensinskatt på remiss