Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Ett exempel: myndigheten finner störst smittorisk för pizzabagare samt taxi- och bussförare. På grund av högre inkomster bor många lärare mer rymligt och utsätts därför för mindre smittorisk på fritiden än personer med dessa yrken. Myndigheten kan dock inte ta hänsyn till detta i analyserna där arbete och fritid sammanblandas. Jämfört med de andra yrkena överskattas därför troligen lärarnas risk på fritiden och underskattas när det gäller arbetet, skriver debattörerna. Bild: Alexander Olivera/TT

Lärare troligen bland de värst utsatta för smittrisk

Folkhälsomyndighetens rapport om olika yrkesgrupper underskattar troligen lärarnas covid-risk. Lärare kan vara ett riskyrke, tvärtemot vad myndigheten hävdar, skriver Per Adman och Jonas Larsson Taghizadeh, statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitetet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Folkhälsomyndigheten menar att lärare inte är mer utsatta för covid-19 än andra yrkesgrupper. Tydligt stöd saknas dock i myndighetens egen rapport. Vår genomgång av analyserna visar tvärtom att risken kan vara märkbart högre än för arbetskraftsgenomsnittet.

Myndighetens undersökning presenteras i den kortfattade rapporten ”Förekomst av covid-19 i olika yrkesgrupper”. Där redovisas den relativa risken för ett tjugotal yrken. Värdet för grundskollärare är 1,1, vilket kan jämföras med 1,0 för de som tillhör någon av alla övriga yrkesgrupper. Gymnasielärare har värdet 0,7, det vill säga lägre risk än övriga yrken.

Svårt dra slutsatser

Det första problemet är att yrken med färre än 15 covid-19-fall tagits bort (över en miljon personer). Detta då få fall gör det svårt att dra slutsatser om smittorisken för ett enskilt yrke. När riskerna för lärare jämförs med arbetskraften som helhet blir det dock missvisande.

Vi har gjort om analysen, med data om samtliga yrken (precis som i myndighetens analyser gäller SCB-datan år 2018, och anställda inom vård- och omsorg har uteslutits). Risk-talet för grundskolelärare blir då 1,7. Det motsvarar 70 procents större smittorisk än för övriga yrken. Som jämförelse konstateras städare (värde 1,5) och restaurang- och köksbiträde (1,4) vara riskyrken i rapporten.

Sociodemografiska faktorer

Nästa problem är att uppgifter saknas om smittan skett på arbetet eller på fritiden. Enligt forskningen har yrke och utbildning starka samband med boende, levnadsvanor och livsstil. De senare faktorerna påverkar i sin tur smittorisken på fritiden och i hemmet. I rapporten tas dock ingen hänsyn till skillnader i livsstil eller till sociodemografiska faktorer såsom utbildning.

Ett exempel: myndigheten finner störst smittorisk för pizzabagare samt taxi- och bussförare. På grund av högre inkomster bor många lärare mer rymligt och utsätts därför för mindre smittorisk på fritiden än personer med dessa yrken. Myndigheten kan dock inte ta hänsyn till detta i analyserna där arbete och fritid sammanblandas. Jämfört med de andra yrkena överskattas därför troligen lärarnas risk på fritiden och underskattas när det gäller arbetet.

Kävs djupgående analyser

Myndighetens resultat för lärare i grundskolan och i gymnasiet borde däremot lyfts fram. De båda grupperna har ungefär samma arbete och utbildning och därför jämförelsevis små skillnader i livsvillkor. Dessutom träffade grundskollärarna sina elever ungefär som vanligt, medan gymnasielärarna undervisade digitalt, under den studerade perioden i våras (13 mars – 27 maj). Om andelen smittade för dessa grupper sätts i relation till varann visar sig smittorisken vara omkring 60 procent större för dem med klassrumsundervisning.

Mer djupgående analyser krävs från myndighetens sida. Det förtjänar lärarna och deras anhöriga. Särskilt bör riskerna med klassrumsundervisning utredas grundligare.

Per Adman, docent, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

Jonas Larsson Taghizadeh, forskare, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet