Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Personskadorna vid olyckor med A-traktorer har haft en oroväckande skadeutveckling. 2018 inträffade 73 olyckor, 2019 var siffran 96 och 2020 hela 147, skriver debattören. Bild: Privat, Robin Aron
Personskadorna vid olyckor med A-traktorer har haft en oroväckande skadeutveckling. 2018 inträffade 73 olyckor, 2019 var siffran 96 och 2020 hela 147, skriver debattören. Bild: Privat, Robin Aron

Lär unga trafikvett – stoppa dödsolyckorna

Kunskapsläget är skralt och olyckskurvan för A-traktorer med unga pekar åt fel håll, med stor risk för trafikskador och livslånga lidande. Motorintresset bland unga är positivt och måste stödjas men det får aldrig ske på bekostnad av säkerhet och ungas hälsa, skriver skadeforskaren Jörgen Lundälv.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Ungdomars intresse för motortrafik är något som är positivt och som ska främjas. Flera av de ungdomar som skaffar en A-traktor är intresserade av fordon, motorer och trafik och många kommer säkerligen i framtiden arbeta inom området. Det är något att ta fasta på och utgå ifrån. Därför är det mycket viktigt att möta ungdomarna, lyssna och göra dem delaktiga i trafiksäkerhetsarbetet på lokal nivå.

Att lämna unga utanför ett sådant samhällsarbete vore förödande. Nyligen läste jag en insändare där ungdomar själva berättade att de inte kände sig lyssnade på. Det är en tydlig varningssignal att delaktigheten är satt på undantag i trafiksäkerhetsarbetet. Alla måste inkluderas och när det gäller barn och unga så fastslår barnkonventionen att de har rätt till hälsa och säkerhet. Konventionen har i Sverige dessutom blivit lag varför detta inte är någon fråga att diskutera, snarare att realisera.

Friheten ger och berövar

A-traktorerna har blivit allt mer populära bland ungdomar. Att köra ett fordon handlar om frihet men också en social samhörighet med andra. Det stora ungdomsintresset märks tydligt i statistiken. Vid årsskiftet 2018/2019 fanns cirka 11 000 EPA- och A-traktorer i trafiken. Idag är det fler än 36 000. Trängseln märks. En förklaring till ökningen är att reglerna ändrades för A-traktorer förra året vilket ledde till en ökning med 27 procent på mindre än ett år enligt Transportstyrelsen.

Under en längre tid har det inträffat flera olyckor med A-traktorer. I en rapport konstaterar Trafikverket att det under åren 2008-2018 omkom 5 unga personer där en A-traktor var inblandad. Mellan 40-70 procent av fallen var EPA- och A-traktorerna trimmade. Trafikverket föreslår tillsammans totalt 17 olika organisationer och myndigheter, en ökad bältesanvändning i traktorerna och att man ska följa upp effekterna av införda besiktningskrav. Dessutom måste informationen bli bättre. Men vad har hänt sedan dess?

Oroväckande skadeutveckling

Personskadorna vid olyckor med A-traktorer har också haft en oroväckande skadeutveckling. 2018 inträffade 73 olyckor, 2019 var siffran 96 och 2020 hela 147. Men vem tar ansvaret för utvecklingen? Och vad kan göras konkret? Jag menar att vi behöver mer kunskap/forskning för att få veta vilka insatser som kan ha effekt på förebyggande arbete och utbildning.

Högsta tillåtna hastighet för A-traktorerna höjdes i juli 2020 från 10 km/h till högst 30 km/h. I debatten har det förts fram förslag från politiker om höjda hastigheter från 30 km/h till 45 km/h. Samtidigt rapporteras om att det finns bilverkstäder som kan vara behjälpliga med att manipulera och trimma. Jag menar att det ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är en förödande utveckling. I stället för en hastighetshöjning borde man stärka delaktigheten och låta ungdomarna delta i det förebyggande arbetet.

Öppna upp ”säkerhetsverkstäder”

Att utvecklas till en god förare tar tid och därför är utbildning, delaktighet och möten viktiga nu. Vilka erfarenheter finns hos ungdomarna som kör traktorerna? För mig som skadeforskare är det naturligt att tänka på att barn och unga upplever risker, incidenter och olyckor i trafiken och påverkas.

Det behövs motkrafter mot en allvarlig skadeutveckling. Därför är det hög tid att agera nu – tillsammans.

Jag tror att de skulle kunna bidra med att utveckla trafiksäkerheten och arbetet med Nollvisionen. Mitt förslag är att det skulle kunna öppnas särskilda offentliga verkstäder (”säkerhetsverkstäder”) där traktorförare kunde möta varandra tillsammans med företrädare från Polisen, Trafikverket, försäkringsbolag, skola och organisationer från civilsamhället. Det behövs motkrafter mot en allvarlig skadeutveckling. Därför är det hög tid att agera nu – tillsammans.

Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin, Umeå universitet och docent i socialt arbete, Göteborgs universitet.