Kunskapsraset i skolan är friskolornas fel

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Slutreplik

Friskolor, 18/12 och 22/12

I vår artikel pekade vi på en lång rad allvarliga problem som skolan fått på grund av att den blivit marknadsutsatt. Skolsegregationen ökar, pengar avsedda för undervisningen försvinner från skolan, korrekt information blir marknadsföring, en ökande betygsinflation som leder till att fel elever kommer in på attraktiva utbildningar, ökad byråkrati och detaljstyrning, brist på öppenhet och insyn samt att demokratin urholkas.

Om detta säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, inte ett ord. I stället för att diskutera dessa frågor skriver hon att vi är helt förblindade i vår jakt på friskolor och att vi inte ser de verkliga problemen i skolan. Vi borde ha skrivit om alla elever som går ut grundskolan utan fullständiga betyg, att lärarbristen är stor och att fristående skolor presterar bättre är kommunala.

ANNONS

Skapat skolsegregationen

Vår artikel handlade inte om de frågorna men vi svarar gärna. Att så många elever går ut utan betyg beror bland annat på den skolsegregation som systemet med fristående skolor skapat. Konkurrensen om eleverna driver fram skillnader mellan skolor och förlorare är de utsatta skolorna i förorterna. Det är där de flesta av de elever finns som inte klarar grundskolan. Att lärarbristen är stor har flera orsaker men skolans marknadsutsättning har en huvudroll. Att den ökade skolsegregationen har skapat dåliga arbetsmiljöer för lärarna är en orsak. Att den byråkrati och den detaljstyrning som skapats för att kontrollera huvudmännen har belastat lärarna mycket hårt, är en annan. Den svartmålning av den kommunala skolan som varit under de senaste 25 åren är ytterligare en faktor.

Presterar inte bättre

Ulla Hamilton har också fel när hon påstår att fristående skolor presterar bättre än kommunala. I de prov som mäter kunskaper, till exempel Pisa, är det ingen skillnad mellan de kommunala och de fristående skolorna, när man kompenserat för de olika elevunderlagen. I det senaste Pisa-provet var till och med de kommunala skolorna något bättre enligt OECD.

Vi borde ha fokus på kvalitet och resultat i skolan i stället för att kritisera den marknadsstyrda skolan, menar Hamilton. Men kvaliteten i skolan, så som den mäts i Pisa med flera undersökningar, har ju sjunkit drastiskt sedan skolan marknadsutsattes i början av 1990-talet. Ju fler elever i fristående skolor och ju fler aktiebolagsskolor och koncerner som har startat, desto sämre har resultaten blivit.

ANNONS

Daniel Suhonen

chef fackliga idéinstitutet Katalys

Sten Svensson

medlem av Nätverket för en likvärdig skola och utredare

Mats Wingborg

medlem av Nätverket för en likvärdig skola och utredare

ANNONS