Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Vi kan inte ha skolor som låter präster och imamer bestämma över undervisningen och välja bort vetenskaplig kunskap till förmån för religiösa uppfattningar i undervisningen, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund. På bilden ett utsnitt av Michelangelos målning i Sixtinska kapellet där Gud ger liv åt Adam.

Kunskap kan inte vara kränkande

Skolan måste vila på en vetenskaplig kunskapssyn. Därför är det djupt oroande att det i Sverige i dag finns skolor som vägrar bygga undervisningen på vad vetenskapen säger om exempelvis livets byggstenar, uppkomst och utveckling. Att evolutionsteorin skulle kunna kränka vissa elever är ett orimligt argument för att i stället lära ut Bibelns skapelseberättelse på biologilektionen, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Just nu pågår Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Årets tema är det mänskliga tänkandet, det som händer i vår hjärna när vi tänker och hur världen skapas i våra hjärnor.

Ändå ses vetenskap som ett problem i vissa skolor. Nyligen kunde vi läsa i Svenska Dagbladet om att Skolinspektionen fått signaler om missförhållanden på religiösa friskolor. Under förra året påtalades brister på tre skolor som kopplas till konfessionella inslag.

Enligt Skolinspektionen förespråkade lärare på den kristna Hällebergsskolan i Uddevalla bland annat skapelseberättelsen framför den vetenskapligt grundade evolutionsläran. Samma sak har skett på kristna Ekebyholmsskolan i Norrtälje. Där menade rektorn att elever kan känna sig kränkta om evolutionen förs fram som enda sanning. I stället lärs Bibelns skapelsemyt ut på biologin. Och på Vetenskapsskolan i Göteborg – som har muslimsk inriktning och i andra sammanhang kritiserats för att utgöra en grogrund för militant islamism – har eleverna inte haft någon undervisning alls i sex och samlevnad, enligt Skolinspektionen. Flickor och pojkar hålls åtskilda och grunderna i hederskulturen lärs ut, som att flickor ska bära sjal och ”inte ska visa upp sig”.

Viktig princip

Enligt lagen får frivilliga konfessionella inslag förekomma i utbildningen, till exempel på rasten eller lunchen, men inte under själva undervisningen. Detta är en viktig princip vi måste värna.

Kunskap, kritiskt tänkande och källkritik utgör ett skydd mot desinformation och har därför sedan lång tid tillbaka en central plats i det svenska skolsystemet

Jag menar att en fungerande skola som vilar på en vetenskaplig kunskapssyn är en förutsättning för vår demokrati, men vi måste alla i samhället hjälpas åt att hålla demokratin levande. Och då håller det inte att skolor vägrar bygga undervisningen på vad vetenskapen säger om exempelvis livets byggstenar, uppkomst och utveckling.

Vi lärare, studie- och yrkesvägledare och hela skolan har en viktig roll i vår demokrati, nämligen att ge befolkningen möjlighet att skärpa den kritiska blicken och förmågan att se det relevanta och korrekta i olika debatter och utspel. Skolan kan bidra till en samhällston som lyfter fram medvetenhet kring betydelsen av korrekt information och vikten av medborgarnas ansvar.

Dubbelt uppdrag

I skolan har vi ett dubbelt uppdrag som består i att förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden, det vill säga den värdegrund som det svenska samhället vilar på. Målet är att främja demokratin och motverka odemokratiska uttryck. Skolan ska enligt läroplanen både överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att förbereda dem för att leva och verka i samhället.

Jag menar att en fungerande skola som vilar på en vetenskaplig kunskapssyn är en förutsättning för vår demokrati, men vi måste alla i samhället hjälpas åt att hålla demokratin levande.

Jag har tidigare varnat för att skolan och samhället står inför stora utmaningar. Jag oroar mig för att antidemokratiska och inskränkta krafter är på frammarsch. Under förra årets valrörelse lyfte vi i Lärarnas Riksförbund fram kampanjen Hur vet du det?, som bland annat uppmanade alla som kandiderar till politiska uppdrag i kommuner, landsting och riksdag att lyfta fram forskningsresultat och vetenskap i debatten. Den kampanjen är fortfarande angelägen.

Det krävs kunskap för att kunna analysera ett ämne och bygga ny kunskap. Goda ämneskunskaper är dessutom en förutsättning för kritiskt tänkande. Kunskap, kritiskt tänkande och källkritik utgör ett skydd mot desinformation och har därför sedan lång tid tillbaka en central plats i det svenska skolsystemet.

Då är en utveckling som i fallet med Ekebyholmsskolan där lärare och skolföreträdare anser att religiösa och ovetenskapliga synsätt ska föras ut, med argumentet att eleverna ”kan känna sig kränkta” om vetenskapliga fakta läggs fram, fullkomligt orimlig!

Regeringen har tillsatt en utredning som ser över om regelverket behöver skärpas. Men när Skolinspektionen kan påvisa att imamer och präster kan bestämma i svensk skola i stället för lärare och rektorer, så borde den inte behöva inväntas. Förekomsten av denna typ av skolor måste stoppas. Alla barn har rätt till en skola baserad på vetenskaplig grund.

Om vi inte orkar eller bryr oss om att stå upp för vetenskap och bildning nu, när ska vi då göra det?

Åsa Fahlén

ordförande, Lärarnas Riksförbund