1 000 miljarder är så mycket pengar att det är svårt att greppa, men det handlar om att Sveriges omkring 150 elnätsföretag behöver öka sina investeringar från 25 miljarder per år till ungefär i snitt 45 miljarder per år, skriver debattörerna.
1 000 miljarder är så mycket pengar att det är svårt att greppa, men det handlar om att Sveriges omkring 150 elnätsföretag behöver öka sina investeringar från 25 miljarder per år till ungefär i snitt 45 miljarder per år, skriver debattörerna. Bild: Johan Nilsson/TT

Kraftigt utbyggt elnät helt avgörande för klimatomställningen

Regeringen skriver i Tidöavtalet att vi ska möta ett elbehov på 300 TWh 2045, vilket kräver enorma investeringar i fossilfri elproduktion, ett accepterat faktum som diskuteras så gott som dagligen i både riksdag och i media. Men att vi samtidigt behöver investera omkring 1 000 miljarder i Sveriges elnät kommande 20 år är det dock ganska tyst om, skriver Åsa Pettersson och Tomas Malmström, Energiföretagen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Elnätet är vår kanske viktigaste infrastruktur. Det säkerställer elleveranser till invånare och samhällskritiska funktioner, varje sekund, året om. Men nu måste det svenska elnätet föryngras och samtidigt byggas ut och anpassas till nya krav. Nya typer av anläggningar måste anslutas till elnätet; laddinfrastruktur, vindkraft till havs och på land, solceller, vätgaslager och på sikt ny kärnkraft. Utan elnät, ingen utbyggd elproduktion och ingen elektrifiering. Den samhällsekonomiska kostnaden av att bygga för lite nät är, mot bakgrund av behovet av elektrifiering, sannolikt högre än om vi bygger lite för mycket.

1 000 miljarder är så mycket pengar att det är svårt att greppa, men det handlar om att Sveriges omkring 150 elnätsföretag behöver öka sina investeringar från 25 miljarder per år till ungefär i snitt 45 miljarder per år. Så hur får vi till dessa helt avgörande investeringar?

ANNONS

Naturliga monopol

Eftersom elnätsföretagen har naturliga monopol så bestäms deras ekonomiska ramar av myndigheten Energimarknadsinspektionen, genom den så kallade intäktsregleringen.

Myndigheten står nu inför att fatta beslut om en ny reglerperiod (perioden 2024-2027). Processen så här långt pekar mot stora förändringar som ska genomföras på kort tid, vilket då skulle bli det åttonde metodbytet för regleringen sedan 1996. Vi ställer oss tveksamma till behovet av ett metodbyte då snabba och återkommande förändringar av regleringen bidrar till en finansiell osäkerhet för elnätsverksamhet och riskerar att motverka investeringsviljan i elnät, och i förlängningen den framtida elektrifieringen.

Utifrån de förslag till metodbyte som hittills legat på bordet så har vi medlemsföretag som säger att de måste minska planerade investeringar med så mycket som 30 procent. Det blir då tydligt för oss att intäktsregleringen inte går i takt med regeringens mål om 300 TWh elproduktion 2045.

Metoderna har ändrats allt för många gånger och inte gett den förutsägbarhet som både elnätsföretag och kunder har rätt att förvänta sig

Åsa Pettersson
Åsa Pettersson Bild: Fotograf Erik Cronberg
Tomas Malmström
Tomas Malmström

Vi är de första att hålla med om att Energimarknadsinspektionen har en komplex uppgift att hantera, med olika intressen som måste balanseras mot varandra. Men vi menar, att om energibranschen ska klara att möta helt nya krav från ett samhälle som elektrifieras, så behöver vi en intäktsreglering som lägger fokus, inte bara på rimliga avgifter för kund, utan också på att behålla ett robust och leveranssäkert elnät och att vi bygger ut elnätet i den omfattning som klimatomställningen av industri och transporter kräver.

ANNONS

Intäktsregleringen har varit omstridd ända sedan avregleringen 1996. Metoderna har ändrats allt för många gånger och inte gett den förutsägbarhet som både elnätsföretag och kunder har rätt att förvänta sig. Rättsprocesserna har varit många och långa. Ryckigheten i reglering har också inneburit oförutsägbara avgifter för elnätskunderna.

Bred dialog

Allt detta visar på behovet av en förtroendeskapande dialog mellan berörda parter som utgångspunkt för en långsiktigt hållbar intäktsreglering, som skapar förutsättningar för den nödvändiga klimatomställningen, men också den enorma potential för nyindustrialisering som Sverige står inför. Alla samhällsaktörer måste ha samma målbild och dra åt samma håll.

Vi uppmanar därför Ebba Busch och regeringen att bjuda in till en bred dialog mellan politik, myndighet och intressenter så att vi säkerställer att det finns förutsättningar att göra nödvändiga investeringar i elnäten.

I ett första steg handlar det om att fastställa villkor för nästa reglerperiod som inte motverkar samhällets elektrifiering som är vårt gemensamma mål.

I ett andra steg, att en gång för alla säkerställa en långsiktig och hållbar intäktsreglering som är anpassad för framtidens behov.

Elnätsföretagen vill ta sitt samhällsansvar och bidra till hållbara lösningar – i gengäld måste vi få långsiktiga och förutsägbara spelregler. Utan sådana blir det svårt att leva upp till regeringens mål om ett att möta ett elbehov på 300 TWh 2045. Osäkerheten elnätsföretagen nu upplever har redan tagit tid från grunduppdraget – att ställa om och elektrifiera Sverige

ANNONS

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige

Tomas Malmström, elnätsexpert Energiföretagen Sverige

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS