Under våren har det blivit tydligt hur viktig den sociala gemenskapen faktiskt är. Den sociala distanseringen har tvingat in många i ofrivillig isolering i hemmen, samtidigt som gemensamma aktiviteter ställts in. Vi ser hur de gemensamma trädgårdarna, odlingslotterna, lekplatsen och föreningslokalen får en allt viktigare roll när allt fler måste begränsa sina sociala kontakter. Men behovet av gemenskap är inte sprunget ur coronakrisen – det är ett grundläggande mänskligt behov. Redan innan pandemin visade en undersökning genomförd av företaget WSP att så många som sex av tio svenskar kände sig ensamma.
Saknas regler
Forskning visar att social isolering är rent hälsofarlig. Ensamhet innebär en ökad risk för att utveckla hjärt- kärlsjukdomar, stroke och demens. Risken ökar också för psykisk ohälsa. Dessutom visar forskningen att människor som bor i större städer känner sig mer ensamma, både socialt och emotionellt, jämfört med de på landsbygden.
Vi vill se en social reform som öppnar upp för mer samvaro i landets flerbostadshus.
Att träffas är med andra ord viktigt för vår hälsa. Trots det finns inga regler för hur mycket yta som ska öronmärkas till social samvaro i de direktiv som gäller för nybyggnationer. Endast när man ska bygga trygghetsboenden, en boendeform avsedd för äldre som är för friska för äldreboende men som vill ha mer trygghet och social samvaro i vardagen, finns krav på gemensamma lokaler. Detta vill vi förändra. Vi vill se en social reform som öppnar upp för mer samvaro i landets flerbostadshus.
För fastighetsägare som vill omvandla ett hus till ett trygghetsboende finns bidrag att söka, bidrag som ska investeras i just sociala ytor. Även om det är när vi bygger nytt som vi verkligen kan göra en insats, så går det också att göra en insats på det befintliga beståndet. De flesta flerbostadshus har ytor som inte nyttjas, både inomhus och utomhus. Vi uppmanar alla föreningar och fastighetsägare att göra en inventering och fråga sig: Kan denna yta bidra till att fler grannar kan mötas och bryta den sociala isoleringen? En odlingslott per lägenhet? Gemensam bastu? Eller varför inte ett litet mötesrum för bokcirklar och samtal? För en sak är säker, ytor som inte nyttjas är vare sig klimatsmart, eller socialt och ekonomiskt försvarbart.
Vi har 74 000 medlemmar i HSB Göteborg, och vi vet att de uppskattar sina gemensamma ytor. Våra undersökningar visar att de gemensamma utrymmena nyttjas i mycket hög grad – vissa av dem används av en majoritet av de boende. Därför kompromissar vi inte med de sociala ytorna. Allt från gemensamhetslokaler, takterrasser, gym och lekplatser till cykellounger och verkstäder går att finna i vårt bostadsbestånd. På forskningsarenan tillika flerbostadshuset HSB Living Lab undersöker vi hur gemensamma lokaler kan kombineras i projektet ”Styrelserummet 2.0”. Kan styrelserummen också vara en plats för yoga, miniloppis eller ett syrum för föreningen? Målet är att hitta nya standarder för hur bostadsrättsföreningar över hela landet kan utnyttja sina ytor.
Möjliggör för möten
Vi har all respekt för att det kan vara frestande att bygga bort de gemensamma ytorna till förmån för bostadsytor. Varje kvadratmeter räknas och kostar pengar! Men vi menar att den sociala samvaron måste prioriteras högre. Vi föreslår därför en kvot för gemensamma ytor i all nybyggnation. Idag finns sådana kvoter för många boendepraktiska lösningar, till exempel antal parkeringsplatser per hushåll vid nyproduktion. Att möjliggöra för grannarna att mötas, och därmed bidra med en pusselbit i förebyggandet av social isolering vore ett hälsosamt steg på vägen mot ett mer långsiktigt och socialt hållbart byggande.
Det är helt enkelt dags för en gemensamhetskvot, en standard som kräver att bostadsutvecklare värdesätter de sociala ytorna högre. För att det ska bli möjligt föreslår vi också att byggrättspriset vid markanvisningar är lägre och jämställs med andra lokalytor. I samband med att det nu skall beslutas om en ny markanvisningspolicy för mark som ägs av staden är det ett gyllene tillfälle för Fastighetskontoret och Fastighetsnämnden i Göteborg att visa att man tar problemet med ensamhet och social isolering på allvar – och bli sociala pionjärer som inspirerar fler.
Lars Göran Andersson, vd, HSB Göteborg
Lena Josgård, Affärsområdeschef Mark och projektutveckling, HSB Göteborg