Amras fall är inte är unikt. Vi har mött föräldrar som orosanmälts på rutin, enbart på grund av sin rörelsenedsättning, och föräldrar som faktiskt inte vågar skaffa barn, av rädsla för att granskas av kommunen och i värsta fall få sitt föräldraskap underkänt, skriver debattören.
Amras fall är inte är unikt. Vi har mött föräldrar som orosanmälts på rutin, enbart på grund av sin rörelsenedsättning, och föräldrar som faktiskt inte vågar skaffa barn, av rädsla för att granskas av kommunen och i värsta fall få sitt föräldraskap underkänt, skriver debattören. Bild: Hasse Holmberg/TT

Kränkande att som nybliven rullstolsburen mamma bli orosanmäld

När rullstolsburna Amra väntade sitt första barn ansökte hon hos kommunen om utökad assistans. Istället orosanmälde Göteborgs stad henne så fort barnet hade fötts. Såhär får det självklart inte gå till. Gäller inte rätten att vara förälder oss i rullstol? skriver Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

När Amra och hennes dotter kom hem från BB, berättar TV4, väntade två personer från socialtjänsten som var satta att observera henne i hemmet. Det blev början på en lång utredningsprocess där Amra fruktade att de skulle omhänderta hennes barn.

Granskningen visar att föräldrar med funktionsnedsättning riskerar att bli orosanmälda av kommunen. Bara för att de har en funktionsnedsättning. Kommunen är skyldig att orosanmäla om den misstänker att ett barn far illa, till exempel som det finns missbruk, misshandel eller kriminalitet i hemmet.

Lång mardröm

Amra hade ansökt om utökad assistans enligt LSS, Lagen om Stöd och Service, som är till för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som alla andra. Är det inte ironiskt? Amras ansökan enligt LSS blev i stället början på en lång mardröm.

ANNONS

Amras fall är inte är unikt. Vi har mött föräldrar som orosanmälts på rutin, enbart på grund av sin rörelsenedsättning, och personer som faktiskt inte vågar skaffa barn, av rädsla för att granskas av kommunen och i värsta fall få sitt föräldraskap underkänt.

Våra medlemmar, med olika typer av rörelsenedsättning, är vana vid att möta omgivningens nedlåtande attityder. Dagligen utsätts vi för fördomar, kränkningar och sårande kommentarer. Nu visar TV4:s granskning att kommuner satt i system att rutinmässigt kränka och stigmatisera föräldrar enbart på grund av nedsatt rörelseförmåga. Vi skulle önska att vi kunde bli förvånade men det är vi tyvärr inte. Det låter som rena medeltiden. Men vi inom DHR vet att dessa saker inträffar, runt om i landet, och drabbar våra medlemmar, än idag.

Nu visar TV4:s granskning att kommuner satt i system att rutinmässigt kränka och stigmatisera föräldrar enbart på grund av nedsatt rörelseförmåga

LSS, Lagen om stöd och service, infördes 1994 och är till för att försäkra att personer med särskilda behov får det stöd i det dagliga livet som krävs, för att kunna uppleva samma människovärde som andra, trots funktionsnedsättning. Det innefattar, bland mycket annat, rätt till särskilt boende och rätt till personlig assistans.

Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2008. Det skulle kunnat vara ett historiskt slut på en era av samhällets nedlåtande syn på personer med funktionsnedsättning, och inträdandet i en era av människovärde och deltagande även för oss som bryter mot normen. Men riktigt så har det inte blivit. Låt oss med funktionsnedsättning ses som och bli behandlade som människor.

ANNONS

Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR

ANNONS