Kommunanställda behöver få mer kunskap om hur man kan prata om självmord och psykisk ohälsa. Samarbetet mellan hälso- och sjukvården, räddningstjänsten och polisen behöver stärkas. Och det behövs genomtänkt planering i det offentliga rummet för att fysiskt hindra självmord, exempelvis broräcken och staket vid tågspår, skriver debattören.
Kommunanställda behöver få mer kunskap om hur man kan prata om självmord och psykisk ohälsa. Samarbetet mellan hälso- och sjukvården, räddningstjänsten och polisen behöver stärkas. Och det behövs genomtänkt planering i det offentliga rummet för att fysiskt hindra självmord, exempelvis broräcken och staket vid tågspår, skriver debattören. Bild: CLAUDIO BRESCIANI / TT

Kommunerna behöver kraftsamla för att förhindra självmord

Varje år dör i genomsnitt 204 personer i självmord i Västra Götalands län, och ungefär tio gånger så många försöker ta sitt liv. Trots det har 24 kommuner ingen handlingsplan för hur självmord kan förebyggas, skriver Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Antalet självmord har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren. Det är fullständigt oacceptabelt, inte minst med tanke på den nollvision för självmord som regeringen antog redan 2008.

Nyligen publicerade Folkhälsomyndigheten en ny kartläggning av det suicidpreventiva arbetet i landet. Endast 31 procent av de svarande kommunerna i Sverige har handlingsplaner för att minska antalet självmord. Samtidigt har regeringen nyligen aviserat att 1,7 miljarder kronor satsas på att minska den psykiska ohälsan. 200 miljoner kronor ska användas för att förstärka det självmordsförebyggande arbetet på regional och lokal nivå.

Möta livets svårigheter

Forskningen visar på behovet av flera viktiga åtgärder på lokal nivå för att minska självmorden. I skolorna behövs tidiga insatser där elever får utveckla färdigheter att möta livets svårigheter. Kommunanställda behöver få mer kunskap om hur man kan prata om självmord och psykisk ohälsa. Samarbetet mellan hälso- och sjukvården, räddningstjänsten och polisen behöver stärkas. Och det behövs genomtänkt planering i det offentliga rummet för att fysiskt hindra självmord, exempelvis broräcken och staket vid tågspår.

ANNONS

För de kommuner som saknar handlingsplaner föreslår vi följande:

1. Politiskt ansvariga ska fatta beslut om att kommunen ska ta fram en handlingsplan för det förebyggande arbetet. Handlingsplanen ska innehålla tidssatta och uppföljningsbara mål och bygga på forskning. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) har nyligen tagit fram en bra översikt som ger vägledning till effektiva självmordsförebyggande insatser.

2. Den politiska ledningen behöver se till att det finns någon som är ansvarig för helheten och att resurser kopplas till de insatser som ska genomföras.

3. Kommunstyrelsen ska säkerställa att kommunens samtliga förvaltningar samordnar sina självmordspreventiva insatser.

4. Riktlinjer och rutiner för självmordsprevention och omhändertagande av situationen efter självmord måste också tas fram till kommunens samtliga verksamheter.

Inte sopa under mattan

Kommuner bör också säkerställa att samarbetet med frivilligorganisationerna utökas och stärks. Suicide Zero, Spes och Mind är exempel på ideella organisationer som besitter mycket kunskap om hur självmorden kan förebyggas och hur man stödjer efterlevande.

Självmorden utgör ett folkhälsoproblem som vi inte längre kan sopa under mattan. Lokala handlingsplaner är en helt nödvändig förutsättning för att vi ska sluta vara ett land där 1 500 medmänniskor årligen hamnar i ett sådant lidande att de avslutar sina liv.

Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero

ANNONS
ANNONS