Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Utred skyndsamt frågan om kommunsammanslagningar och vilken typ av lämpliga sammanslagningar som bör genomföras, skriver debattören.  Bild: Henrik Holmberg, Patrik Svedberg
Utred skyndsamt frågan om kommunsammanslagningar och vilken typ av lämpliga sammanslagningar som bör genomföras, skriver debattören. Bild: Henrik Holmberg, Patrik Svedberg

Kommuner kan inte gå i konkurs

Jag har under sommaren med tilltagande förvåning och irritation noterat en stor brist på kunskap och helhetsperspektiv i bedömningar av kommunernas verksamhet och ekonomi. Priset i slarv och otydlighet får den debattartikel som tar sin utgångspunkt i att en kommun är på väg att gå i konkurs, skriver Björn Brorström, professor i företagsekonomi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Som lärare och forskare har en stor del av mitt yrkesliv ägnats åt att tolka och analysera kommuners ekonomi. Den självklara förutsättning när jag gjort detta är att en kommuns uppgift är att bedriva och finansiera verksamhet, inte att vara lönsam och uppnå avkastning på kapitalet. Målet är en hög kvalitet i verksamheten och medlet är resurser och en av dessa resurser är pengar.

Kommuner är professionella organisationer och kommunens välutbildade ekonomer äger stor förmåga att göra analyser och bedömningar av ekonomiska tillstånd och ekonomisk utveckling. Tyvärr kan inte samma sak sägas om nivån på kunskaper som flera mediers ledarskribenter, krönikörer och debattörer uppvisar i frågan.

Stor okunskap om kommunalt arbete

Jag har under sommaren med tilltagande förvåning och irritation noterat en stor brist på kunskap och helhetsperspektiv i bedömningar av kommunernas verksamhet och ekonomi. Ena dagen uppmanas kommunerna på ledarsidan att effektivisera, spara och samla i ladorna för kommande lågkonjunktur och svåra tider. Nästa dag har en ledarskribent på samma tidning hittat något behjärtansvärt område som måste tillföras resurser.

Begrepp som vinst och förlust används i beskrivningen av kommunernas ekonomi, vilket är helt irrelevant

Det svänger och svajar. Begrepp som vinst och förlust används i beskrivningen av kommunernas ekonomi, vilket är helt irrelevant. För skattefinansierade organisationer handlar det om positiva eller negativa ekonomiska resultat eller utfall. Priset i slarv och otydlighet får den debattartikel som tar sin utgångspunkt i att en kommun är på väg att gå i konkurs. Kommuner kan inte gå i konkurs. Regelverket om konkurs omfattar inte kommuner, så använd inte det uttrycket.

Kommuner har självstyre

En sätt att förstå och förklara kommunal ekonomi är att börja med den kommunala självstyrelsen som är inskriven i grundlagen. En innebörd av självstyret är att kommuner äger rätt att sig själv beskatta, det vill säga ta ut skatt för skötseln av kommunernas angelägenheter. Beskattningsrätten är oinskränkt och ger kommuner möjligheter att genom förändringar av skattesatsen påverka intäkterna och därmed verksamhetens finansiering.

En annan utgångspunkt är kommunallagens krav på att över tid upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Här följer i sammanfattning grundkursen för det: En långsiktigt gynnsam utveckling och en över tid hög kvalitet på den bedrivna verksamheten förutsätter god ekonomisk hushållning. Med detta avses att kommunens intäkter täcker resursförbrukningen och att ett visst bidrag lämnas för att finansiera nyinvesteringar och ersättningsinvesteringar. En viss egenfinansiering fordras för att inte belåningen ska bli för hög och kostnaderna för lånen i för hög utsträckning belasta kommande generationer.

En viss egenfinansiering fordras för att inte belåningen ska bli för hög och kostnaderna för lånen i för hög utsträckning belasta kommande generationer

God ekonomisk hushållning är också att ha god kontroll över betalningsströmmarna och säkra att tillräcklig likviditet finns för att möta utbetalningarna. En bedömning av kommunens verksamhet och ekonomiska risker kopplat till verksamheten är också central för att undvika tvära kast och kunna fatta långsiktigt relevanta beslut.

Eget ansvar

Kommuner som av någon anledning hamnar i prekära och svårhanterliga ekonomiska situationer har ett stort eget ansvar för att inom ramen för den kommunala självstyrelsen hantera problemen. Är konsekvenserna av effektivisering, besparingar och/eller skattehöjningar orimliga finns en ordning där statliga ingrepp och statligt stöd kan bli nödvändigt, men notera att det inte finns någon kommunledning som inte utan stora ansträngningar och stora protester lämnar ifrån sig beslutsbefogenheter och handlingsutrymme till staten.

I sammanhanget kan jag också passa på att påminna om att regering och riksdag bär ett stort ansvar för de svårigheter som många mindre kommuner har i dag och kommer att möta eftersom inga initiativ tas till att utreda eller rättare sagt ge förutsättningar för nödvändiga kommunsammanslagningar. Ökat samarbete över gränser och justeringar hit och dit av det så kallade utjämningssystemet räcker inte.

Utred skyndsamt frågan om kommunsammanslagningar och vilken typ av lämpliga sammanslagningar som bör genomföras. Jag är övertygad om att sammanslagningar skulle gynna verksamhetens kvalitet, effektivitet och samtidigt också stödja demokratiutveckling.

Björn Brorström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås