Klimatkonferensen i Katowice blev tvärtemot vad många befarat en framgång. Nu finns den viktiga regelboken för hur varje nation på ett ärligt sätt ska kunna göra sin klimathemläxa från Parismötet och redovisa den för världssamfundet.
Men Parismötets krav måste också skärpas. De löften som länderna då gav räcker inte för att hejda planetens uppvärmning vid 2 eller helst redan 1,5 grader (jämfört med medeltemperaturen 1880).
Sverige driver på för detta. Och riksdagens nationella klimatmål är utmärkta. Problemet är ”bara” att Naturvårdsverket – och härom veckan Länsstyrelsen i Västra Götaland – återigen visar att vi inte har en susning att nå dem, vare sig på riksnivå eller regionalt. Inte utan betydligt tuffare styrmedel!
Glädjande men otillräckligt
Ta utsläppen från transportsektorn, en tredjedel av Sveriges klimatpåverkan. De minskar stadigt tack vare bränslesnålare fordon och förnybara drivmedel som biodieseln HVO. Glädjande, men otillräckligt om vi ska nå målet att till 2030 sänka utsläppen med 70 procent; för det krävs en årlig minskningstakt som är tre till fyra gånger snabbare än i dag. Här behövs höjd koldioxidskatt och ett skarpare bonus malus-system som gör törstiga fordon rejält mycket dyrare. Plus statliga investeringsstöd till biodieselfabriker för inhemska råvaror. Plus godsöverföring från väg till järnväg!
Svenska kor har EU:s lägsta klimatpåverkan, bland annat tack vare en hög andel hemmaproducerat grovfoder
Nästa regering måste genast komma till skott med allt detta. Den fossila dieselbilen är i snitt cirka 35 procent klimatsmartare än bensinbilen och ett miljömässigt och ekonomiskt bra alternativ inte minst på landsbygden – och dessutom förutsättningen för en växande biodieselanvändning.
Svenska kor bäst i EU
En annan utmaning efter Katowice är att hyfsa den osakliga debatten om kor och klimat. Av Sveriges totala klimatpåverkan svarade jordbrukssektorn 2017 för cirka 14 procent varav hälften från djurproduktionen. Övriga utsläpp är läckage av metan och lustgas från jordarna, även vid växtproduktion (Källa: Naturvårdsverket).
Dessa molekyler snurrar i princip runt i det naturliga kolkretsloppet som finns i dag, och bidrar till uppvärmning endast i den grad de – salladen, mjölken, köttet, äggen – produceras med fossila råvaror (konstgödsel, vid maskindrift, förädlingmed mera).
Svenska kor har EU:s lägsta klimatpåverkan, bland annat tack vare en hög andel hemmaproducerat grovfoder. Med sitt bete håller de landskapet biologiskt rikt, öppet och skönt; utan deras gödsel tvingades vi nyttja fossilbaserad konstgödsel för att odla den vegetariska mat vi mår så väl av.
Stefan Edman
biolog, författare, tekn hedersdoktor vid Chalmers