Kristdemokraterna är partiet som utmanar Socialdemokraterna om att vara Sveriges välfärdsparti. Men ska vi lyckas med det är det också dags för partiet att våga utmana den socialdemokratiska spelplanen. Kristdemokraterna är rätt parti att driva nästa stora jämlikhets- och valfrihetsreform inom sjukvården, och driva på för en övergång till en försäkringsfinansierad sjukvård.
Vårdköerna har närmast fördubblats sedan Socialdemokraterna och Miljöpartiet tog över makten 2014. Pandemin har förvärrat vårdskulden men även innan var köerna historiskt långa. Redan år 2018 rapporterade Socialstyrelsen att ingen av landets regioner lever upp till lagstadgade vårdgarantin. Det var i synnerhet cancerpatienter som fick vänta olagligt länge på operation. I Lund fick bara var femte sin canceroperation i tid rapporterade Ivo år 2020.
Mål utan medel
Ett problem är att det saknas tydliga incitament att upprätthålla vårdgarantin. Det är ett mål utan tydliga medel. Vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet vill därför se en övergång till en vård som är finansierad av obligatoriska sjukvårdsförsäkringar. På så sätt skulle försäkringsbolag, på ett sätt som regionpolitiker inte klarar av i dag, strida för sina patienter om vården inte finns när man behöver den.
Vi håller på att få ett A- och ett B-lag i tillgänglighet till vården där de allra svagaste hamnar längst ifrån. Samtidigt som vårdköerna växer, har drygt 600 000 svenskar i dag en privat sjukvårdsförsäkring. Dessa tillgås genom att arbetsgivare eller den enskilde har råd att köpa sig en. Utredningar har visat att den med privata sjukvårdsförsäkringar får gå förbi vårdköerna.
I ett system med obligatoriska sjukvårdsförsäkringar väljer alla medborgare i stället försäkringsbolag som i sin tur upphandlar vården av en vårdleverantör. I Nederländerna som är ett exempel, är det fem bolag som täcker närmast hela befolkningen. Alla medborgare får göra ett aktivt val och staten står för kostnaden åt den som saknar arbete. Kostnaden för försäkringen och grundutbudet regleras av politikerna. Genom omfördelning kompenseras försäkringsbolag som har patienter med hög riskprofil, vilket innebär att bolagen inte heller får neka patienter på grund av underliggande sjukdomar. Därutöver finns möjligheten att välja en tilläggsförsäkring som kan täcka till exempel tandvård, preventivmedel eller glasögon. Detta innebär en större jämlikhet sett till vårdens tillgänglighet än det svenska systemet där väntetiderna är ungefär 80 procent längre för en prostatacanceroperation. I synnerhet för de som inte har råd, eller nekas, en privat sjukförsäkring.
En övergång till ett försäkringsfinansierat system skulle vara 2000-talets stora valfrihetsreform. Den som i dag är missnöjd med vården den ges i sin region kan på sin höjd flytta till en annan region. I ett system med obligatoriska sjukvårdsförsäkringar skulle i stället en missnöjd patient enkelt kunna byta försäkringsbolag.
Flera föregångsländer
Föregångsländer med försäkringsfinansierad sjukvård är utöver Nederländerna, länder som Belgien, Tyskland och Schweiz. Samtliga lägger ungefär lika mycket på vården som Sverige sett till BNP, men presterar bättre när det kommer till kortare köer och större tillgänglighet. I Nederländerna har en läkare ungefär 2000 patientbesök per år, i Sverige är motsvarande siffra 600. Detta har förklarats med att det i försäkringsfinansierade system finns större incitamentsstrukturer att leverera vård.
Kristdemokraterna drev igenom avregleringen av apoteksmarknaden. I dag driver partiet frågan om att lägga ner regionernas ansvar för sjukvården vilket vore ett bra första steg för nästa stora valfrihetsreform.
Kristdemokraterna drev igenom avregleringen av apoteksmarknaden. I dag driver partiet frågan om att lägga ner regionernas ansvar för sjukvården vilket vore ett bra första steg för nästa stora valfrihetsreform. Men ska partiet på riktigt kunna utmana Socialdemokraterna om att vara Sveriges välfärdsparti måste partiet också våga gå utanför Socialdemokraternas spelplan inom sjukvården.
Inför partiets riksting hoppas vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet på att partiet tar steget mot nästa stora välfärdssatsning om en övergång till en sjukvårdsfinansiering baserat på universella och obligatoriska sjukvårdsförsäkringar. Det skulle sätta en jämlik tillgänglighet och valfrihet i centrum.
Nike Örbrink, förbundsordförande KDU Sverige