Allvaret i denna uppkomna situation får absolut inte tas lätt på men vi ser också hur den används för att sprida ytterligare desinformation om socialtjänsten och muslimer. Vi behöver skilja på desinformation, oro och relevant kritik, skriver debattören.
Allvaret i denna uppkomna situation får absolut inte tas lätt på men vi ser också hur den används för att sprida ytterligare desinformation om socialtjänsten och muslimer. Vi behöver skilja på desinformation, oro och relevant kritik, skriver debattören. Bild: Olof Ohlsson

Kakabavehs fördomar har förstärkt motsättningarna

Amineh Kakabaveh har rätt i att Ibn Rushd har ett folkbildningsansvar. I allt annat har hennes fördomar och filterbubbla sprungit iväg med henne, skriver Zana Muhammed, förbundsordförande Ibn Rushd Studieförbund

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Replik

10/2 Talande tystnad om myten om de kidnappade barnen

Amineh Kakabaveh skriver att den muslimska folkrörelsens, och specifikt studieförbundet Ibn Rushds tystnad är talande när det kommer till veckans rykten. Rykten om att socialtjänsten tar muslimska barn och att det pågår en desinformationskampanj mot Sverige riktat mot muslimer. .

Förstärkt motsättningar

Medan stora delar av den muslimska folkrörelsen och de muslimska trossamfunden de senaste månaderna samlat sina medlemmar för att mana till lugn och dialog. Så har Myndigheten för psykologiskt försvar och debattörer som Amineh Kakabaveh och Magnus Ranstorp eldat på konflikten den senaste veckan genom att förstärka motsättningar snarare än att ge plats för dialog. Allvaret i denna uppkomna situation får absolut inte tas lätt på men vi ser också hur den används för att sprida ytterligare desinformation om socialtjänsten och muslimer. Vi behöver skilja på desinformation, oro och relevant kritik.

ANNONS

Det debattörerna missar är att oavsett om oron bland föräldrar är legitim eller illegitim så är den ett samhällsproblem. Som minst tyder oron på att tilliten mellan vissa samhällsgrupper och det offentliga på vissa ställen är svag. Historiskt har minoriteter i Sverige skäl att vara misstänksamma mot den svenska myndighetsutövningen. Flera kända exempel finns på hur svenska myndigheter omplacerat barn med funktionshinder och barn från bland annat den samiska ursprungsbefolkningen. Att sopa minoriteters oro under mattan är inte hjälpsamt.

Flera kända exempel finns på hur svenska myndigheter omplacerat barn med funktionshinder och barn från bland annat den samiska ursprungsbefolkningen

I stället bör studier från Diskrimineringsombudsmannen som visar på att det förekommer allvarliga brister inom socialtjänsten och att det finns risk för diskriminering främst mot familjer med utländsk bakgrund tas på allvar och följas upp. Barnets bästa måste vara i främsta rummet.

I den digitala eran står samhället inför en ny utmaning. Att i snabba intervaller, i kontrast med klickbate och algoritmer, hantera stora portioner information och separera kunskap från fake news. Psykologisk beredskap kommer i dessa fall handla om vår kapacitet att skapa dialog, kunskap och förståelse. I vilken utsträckning vi lyckas skapa dessa strukturer kommer definiera vårt samhälle.

Gemensam förståelse

Folkbildning kan vara ett steg för att påbörja bygget av dialog och tillit. Därför uppmuntrar vi alla medlemsorganisationer att söka kontakt med lokala aktörer för att få stöd i frågor där det finns lokala frågetecken. Samtidigt uppmanar vi alla debattörer och myndigheter med ansvar för att stärka denna beredskap att möjliggöra för sammanhållning och gemensam förståelse istället för att skapa mer splittring.

ANNONS

Zana Muhammed, förbundsordförande Ibn Rushd Studieförbund

ANNONS