Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
En bil som delas genom en bilpool kan till exempel ersätta mellan fyra och 13 bilar, beroende på hur många som gör sig av med den egna bilen eller avstår från att köpa en egen bil, skriver debattörerna. Bild: Christine Olsson/TT
En bil som delas genom en bilpool kan till exempel ersätta mellan fyra och 13 bilar, beroende på hur många som gör sig av med den egna bilen eller avstår från att köpa en egen bil, skriver debattörerna. Bild: Christine Olsson/TT

Jordens resurser räcker inte till – nu måste vi dela på dem

I Sverige konsumerar vi fyra gånger så mycket som planeten tål, och konsumtionen väntas bara öka. En viktig pusselbit för att ställa om till en mer hållbar utveckling är att dela på underutnyttjade resurser – och potentialen är stor, skriver bland andra Liv Fjellander, IVL Svenska Miljöinstitutet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Att dela på resurser kan minska klimatpåverkan och resursförbrukningen, men också ha sociala vinster och bidra till ökad delaktighet och jämlikhet. En bil som delas genom en bilpool kan till exempel ersätta mellan fyra och 13 bilar, beroende på hur många som gör sig av med den egna bilen eller avstår från att köpa en egen bil. Många ytor och saker används också sällan, till exempel uppskattas att kontorslokaler i snitt används endast tio procent av tiden. Borrmaskiner används i snitt cirka 18 minuter under sin livstid men lämnar 51 kilo avfall efter sig.

Måste ske på rätt sätt

Men det är inte givet att delning alltid ger hållbarhetsvinster. IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH och Lunds universitet har studerat delning av transporter, lokaler och verktyg och listar i en rapport ett antal faktorer som är avgörande för att delning ska kunna växa och samtidigt bidra till en hållbar utveckling.

För att vara hållbar måste delningen leda till minskad konsumtion, inte bara omfördela resurserna till andra saker och tjänster som kanske har ännu högre miljöpåverkan

För att vara hållbar måste delningen leda till minskad konsumtion, inte bara omfördela resurserna till andra saker och tjänster som kanske har ännu högre miljöpåverkan. Transporter är en annan kritisk faktor för dess miljöpåverkan. Om avståndet mellan dem som samåker blir för långt eller transportmedlet ger för mycket utsläpp så motverkas vinsten med delning. Det som delas måste också finnas i tillräcklig mängd, hålla tillräckligt hög kvalitet och användas länge för att det ska vara resurseffektivt.

Politiskt stöd krävs

Det behövs också ett effektivt politiskt stöd. Regeringen, kommunerna och näringslivet har en viktig roll att skapa bättre förutsättningar för att en hållbar delning ska kunna växa fram.

Ett felriktat stöd riskerar annars att skapa oönskade marknads-, samhälls- eller miljöeffekter

Det behövs ökad förståelse av hållbarhetspotentialen och medvetna satsningar på delning när det är den mest resurseffektiva lösningen, samt en politik som begränsar potentiella rekyleffekter. Ett felriktat stöd riskerar annars att skapa oönskade marknads-, samhälls- eller miljöeffekter.

Förtydliga och anpassa regelverket

Många delningsaktörer efterfrågar mer reglering, inte nödvändigtvis fler regler utan mer formalisering och tydlighet kring hur delning får gå till. I dagsläget är det många gånger just ekonomiska och juridiska oklarheter, och bristen på enkelhet, som hindrar delningen från att skalas upp. Dagens regler utgår från ägande och behöver anpassas för att fungera för delning mellan många användare.

Delning är förknippad med risk, och det behöver hanteras och underlättas av regleringar på området

En av framgångsfaktorerna är förtroende – både för delningsplattformer, tjänster, varornas kvalitet och till andra användare. Att man känner tillit till hur systemen fungerar är avgörande för att delningsinitiativen ska blir fler och växa. Delning är förknippad med risk, och det behöver hanteras och underlättas av regleringar på området.

Beslutsfattare behöver hantera de sociala effekter som delning kan innebära och ta fram ett regelverk som stödjer de växande arbetsmöjligheterna i delningsekonomin men också säkerställa bra arbetsvillkor på samma sätt som man gör i konventionella sektorer.

Kommunerna behöver samverka

En annan framgångsfaktor för att delning ska kunna skalas upp är tillgänglighet – både geografiskt, i tid, till system och utrymmen.

Kommunerna kan öppna för delning i detaljplaner och planprocesser och stödja till exempel bil- och cykelpooler. Kommunerna kan ställa krav vid offentlig upphandling, eller kommunicera inhandlade delningslösningar – till exempel dela bilpooler genom offentliga bostadsföretag. Kommunen kan också dela med sig av underutnyttjade offentliga verksamhetslokaler och IT-infrastruktur.

Kommunerna fyller också en central roll genom att samverka med andra aktörer i utvecklingsprojekt kring delning men också i att inventera och öka kännedomen om de initiativ som redan finns i kommunerna.

Rörelsen ”Sharing Cities” som växer fram i många städer globalt innebär att kommuner aktivt är med och utvecklar formerna för delning; både för att hantera de risker som delning kan innebära men också för att ta vara på dess potential att bidra till nya företag, ökad resurseffektivitet och andra samhällsvinster som ökad jämlikhet.

För att ta vara på den potentialen uppmanar vi regeringen att förtydliga och anpassa regelverket efter den utveckling som nu sker

Potentialen för att delningsekonomin ska ge miljövinster och växa är stor. För att ta vara på den potentialen uppmanar vi regeringen att förtydliga och anpassa regelverket efter den utveckling som nu sker, och Sveriges kommuner att göra medvetna satsningar på att få en mer hållbar delning att växa fram.

Liv Fjellander, IVL Svenska Miljöinstitutet

Andrius Plepys, IIIEE Lunds universitet

Cecilia Katzeff, KTH

Andreas Broryd, Workaround

Ola Degerfors, Hygglo

Therese Ahlström Brodowsky, Sunfleet

Fredrik Karlberg, Snappcar