Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

De som tidigare omfattade antidemokratiska värderingar men som har ändrat inställning, de kan fungera som värdefulla resurser för integration och i kampen mot de värderingar de själva en gång omfattade, skriver debattören. Bild: Jessica Gow/TT
De som tidigare omfattade antidemokratiska värderingar men som har ändrat inställning, de kan fungera som värdefulla resurser för integration och i kampen mot de värderingar de själva en gång omfattade, skriver debattören. Bild: Jessica Gow/TT

Jag var antisemit och homofob men har lämnat det bakom mig

Avslöjandet om Hamid Zafar fick mig att tänka på min egen resa från antisemitism, homofobi och att vara en del av hederskultur till att lämna allt detta bakom mig. Jag vet inte om Hamid Zafar har gått vidare och ändrat ståndpunkter, men jag vet att det finns många som fostras in i ett reaktionärt tänkande och att det faktiskt går att ta sig ur det och förändras, fast oftast tidigare i ålder, och att vi måste verka för att detta ska ske och minska risken för barn och unga att indoktrineras från början, skriver Omar Makram, sakkunnig GAPF.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

”Jag vill ansluta mig till Hamas, utkämpa det heliga kriget Jihad mot judarna och döda dem.” Detta är svaret mitt 12-åriga jag gav min moster på frågan: ”Vad vill du göra när du blir stor?”

Jag minns också hur det var 11 september, hur jag och alla jag kände gladdes den dagen. Även om den personen är mycket annorlunda än den jag är idag så förstår jag helt och fullt hur jag kunde känna och uppföra mig som jag gjorde. Där jag växte upp och fostrades var indoktrineringen i antisemitism och hat mot den dekadenta västvärlden föreställningar man var stolt över, inte en källa till någon skam.

Skakar av vrede

Jag minns att jag fick lära mig Muhammeds ord: ”Den yttersta dagen infinner sig inte om muslimerna inte har bekämpat judarna och dödat dem.” Det är mycket svårt att bokstavligen tro på detta utan att vara antisemit.

Jag minns att jag fick lära mig att Allahs tron skakar av hans vrede varje gång två män har sex med varandra. Det är mycket svårt att tro detta utan att vara homofob.

Jag minns att jag fick lära mig att kvinnor som inte täcker sina huvuden kommer att hängas upp i håret i helveteselden och att kvinnokroppen och kvinnlig sexualitet är källor till skam, frestelse och synd.

Om vi inte utmanar dessa värderingar och ifrågasätter dem och därigenom försöker förändra dem, kan vi inte heller förvänta oss att de destruktiva handlingar som härrör från dem upphör att inträffa

Alla dessa föreställningar formade mig och påverkade hur jag såg på kvinnor, homosexuella och judar och följaktligen hur jag betedde mig mot dem. Det var inte en fråga om socioekonomiska faktorer. Min familj tillhörde övre medelklassen. Det var inte en utbildningsfråga då jag fick en mycket gedigen utbildning.

Det var helt enkelt en fråga om värderingar. När jag gjort mig av med dessa värderingar förändrades därmed som en följd mitt uppträdande.

Försöker förändra

Om vi inte förstår vad människor tror på kan vi aldrig förstå varför de gör som de gör. Om vi inte utmanar dessa värderingar och ifrågasätter dem och därigenom försöker förändra dem, kan vi inte heller förvänta oss att de destruktiva handlingar som härrör från dem upphör att inträffa. Det finns naturligtvis ett starkt samband mellan människors trosföreställningar och deras handlande.

Det må vara mycket svårt att förändra människors värderingar, men det är inte omöjligt. Framför allt är det nödvändigt. Vi måste ha en långsiktig syn generationer framöver när det gäller de värderingar och normer vi vill ha i vårt samhälle, och vi måste använda alla tillgängliga verktyg en liberal demokrati har att erbjuda, för att säkerställa det liberala samhällets demokrati.

Rätten att vara barn

Den viktigaste delen av detta arbete är med barnen. Vissa barn är utsatta för så extrema former av indoktrinering att det innebär en börda för dem och berövar dem rätten att vara barn, till exempel när föräldrar kräver att deras småflickor ska bära hijab. Föräldrar har rätten att uppfostra sina barn, inom rimliga ramar, men vi måste vara realistiska när det gäller konsekvenserna för samhället i stort med uppväxande generationer med värderingar som står i direkt motsättning mot en liberal demokratis värderingar. Därför måste vi anstränga oss för att utmana det narrativ och den indoktrinering vissa föräldrar påtvingar sina barn. Det är ett hot mot samhället om föräldrar fostrar sina barn att bli antisemiter, homofober eller till att omfatta hederskulturens normer.

Det är också viktigt att människor som har omprövat sin ställning och sina värderingar, att de är öppna med sina tidigare värderingar och trosföreställningar utan reservationer och ursäkter. Det visar på en genuin förändring och ger dessutom andra förebilder att följa. Det sänder budskapet att man inte alltid behöver behålla värderingarna från uppväxten, att man inte behöver ha samma trosuppfattning som sina föräldrar och släkt eller sin kultur.

Och medan detta kan tyckas lätt och självklart så är det inte det för många människor som växt upp i kollektivistiska samhällen.

De har insikt

De som tidigare omfattade antidemokratiska värderingar men som har ändrat inställning, de kan fungera som värdefulla resurser för integration och i kampen mot de värderingar de själva en gång omfattade. De har insikt i hur det är att ha dessa trosuppfattningar och också hur man omvärderar, hur resan ser ut mellan punkt a och punkt b med dess gropar, dess hinder, dess konsekvenser men också dess belöningar i form av ett hälsosammare, mer harmoniskt, mindre hatiskt och mindre destruktivt liv, både för dem själva och för samhället.

Jag vet inte om Hamid Zafar har lämnat de här åsikterna bakom sig och har han inte det så är det inte mer än rätt att han blir av med sina uppdrag. Min poäng är att detta är en påminnelse om att det finns många människor med invandrarbakgrund som uppfostras i dessa förkastliga värderingar, att det är möjligt att ändra sina värderingar och att det är av yttersta vikt att samhället arbetar för att uppnå det målet, och ännu viktigare att arbeta för att minska sannolikheten att barn anammar dessa värderingar till att börja med.

Omar Makram, sakkunnig GAPF (föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime)