Ett barn som somnat på golvet med blöjrumpan i vädret. Två småttingar som höjer sina plastglas mot mobilen och hojtar ”skål fredag!” En pojke, max tre, som med chokladbollsmet i en blöja uppmuntras av sin pappa att pranka sin mamma – med skrik och svordomar som följd.
Klippen är många och blir ofta virala. Ibland uppmärksammas de till och med utomlands, berättar Sebastian Widman, grundare till instagramkontot ”Sveriges roligaste barn” i en intervju i Göteborgs-Posten förra veckan.
Hans konto har drygt en miljon följare och klipp därifrån dyker då och då upp i mitt flöde. Varje gång jag ser ett barn ramla, spilla eller göra något annat som är filmat och inskickat för att andra ska skratta får jag ont i magen.
Något som skaver
Visst behöver vi humor och skratt i tider som dessa, men det är något som skaver med att vuxna delar med sig av barns privatliv online för att jaga likes och garv.
På andra sociala medier-konton är det en trend att utsätta sina småbarn för förnedrande handlingar och filma, till exempel knäcka ett ägg i deras panna eller kasta en ostskiva i bebisars ansikte. Allt med en hashtags och tickande tummar upp. Men skrattar vi med barnen eller åt barnen? Skulle vi själva vilja bli exponerade på samma sätt?
Sebastian Widman poängterar att han är noga med att inhämta vårdnadshavares godkännande innan han publicerar klippen. Ingenstans i intervjun läser jag något som antar barnens perspektiv.
”Vem frågar barnen – och om de skulle tillfrågas, kan de överblicka hur förnedrande klipp online påverkar dem i framtiden?”
”Vad har du för tankar om barns rätt till integritet?”
”Barnkonventionen är lag i Sverige, bland annat barns rätt till privatliv. Det innebär att alla beslut som rör barn ska beakta artiklarna i konventionen. Vad anser du om det?”
Det är frågor jag önskar skulle ha ställts och som jag är genuint nyfiken på Sebastian Widmans svar på.
Mitt flöde bjuder på otaliga influencers som reklammärker inlägg där deras små barn visar upp kläder och andra produkter, något som i Frankrike bedöms som att utnyttja barn i arbete och kan ge fem års fängelse för den som lägger ut online
Men problematiken med ”sharenting” (att dela bilder på barn online) gäller inte bara ett av Sveriges största sociala medier-konton, det är större än så. Mitt flöde bjuder på otaliga influencers som reklammärker inlägg där deras små barn visar upp kläder och andra produkter, något som i Frankrike bedöms som att utnyttja barn i arbete och kan ge fem års fängelse för den som lägger ut online.
Där är inte vi i Sverige än – men söndagen den 14 april publicerade Expressen en artikel med rubriken ”När vi får barn kommer vi tjäna så mycket pengar”. Citatet kommer från kändisparet Julia Franzén och Bingo Rimér. I artikeln konstaterar programledaren och modellen Julia Frantzén sin eventuella kommande graviditet: ”Det kommer explodera med samarbeten. Det vet vi. Det är så det funkar.”
Lider svårt
Barn som gör bort sig säljer. Föräldrar kan ställa ut sina barn till beskådande, till och med i embryostadiet. Åskådarna kan skratta åt dråpligheterna och säga ”det är väl inte så farligt?”
Samtidigt vet vi enligt undersökningar (Svenskarna och internet 2023) att många barn i Sverige lider svårt av att familj och vänner delar bilder på dem på nätet utan att fråga. Vi vet också att allt fler barn utsätter andra barn för brott på nätet, till exempel delning och spridning av privata bilder.
Dessutom finns det ännu en potentiell konsekvens för barn som exponeras online. För även om vi helst inte vill tänka på det finns det personer som trålar nätet efter bilder på små barn. Korta kjolar. Blöjor. En pinnglass. Dessa personer läser in helt andra saker än du som vuxen tänkte när du tog den fina bilden på ditt barn och la ut online.
Användas i utpressningssyfte
Dessa bilder kan hamna på sidor som är en vuxens värsta mardröm. Där, på den mörka delen av nätet, lever de kvar i all evighet. Bilderna kan, om barnet har otur, användas i utpressningssyfte och som hot (”jag såg den här bilden på den här sidan, jag ska ha 3000 kronor för att inte skicka den vidare till dina klasskompisar”).
Därför är min fråga: hur ska vi någonsin kunna lära barn att respektera andras integritet online om föräldrar och stora sociala medier-konton inte går i framkant och respekterar barnens rätt till privatliv?
Caroline Engvall, författare, föreläsare och journalist specialiserad på barns utsatthet på nätet samt sexualbrott online