Under hösten har det diskuterats huruvida det bör inrättas en maxgräns för insättningar på den särskilda sparform som kallas investeringssparkonton (ISK). Sparformen inrättades 2012, med målsättningen att stimulera ett långsiktigt sparande i aktier och andra värdepapper utan krångliga regler för beskattning vid försäljning. Spararen betalar i stället en låg årlig skatt på det totala innestående beloppet.
Stark börsutveckling
Under de nio år som gått sedan ISK inrättades har börsutvecklingen varit stark och systemet har fungerat som en kraftigt skattesubventionerad sparform. Riksrevisionen har uppskattat att sparformen under dess fem första år resulterade i drygt 40 miljarder i uteblivna skatteintäkter, jämfört med hur kapitalinkomster annars beskattas. Frågan om maxgräns är därför i högsta grad relevant, men det finns också en annan aspekt av systemet som bör diskuteras. Kopplingen till det snabbast växande segmentet på dagens finansiella marknader – kryptovalutor.
Under 2021 har intresset för att investera i kryptovalutor som Bitcoin och Ether vuxit kraftigt i Sverige, liksom i världen i stort. Det grundläggande skälet till det stavas värdeökning. Världens börser har visserligen gått starkt under 2010-talet, men de bleknar i ljuset av värdetillväxten för de mest populära kryptovalutorna. När tidningen Forbes listade världens dollarmiljardärer för 2020 lyftes krypto fram som en av de viktigaste förklaringarna till de som har klättrat snabbast på listan.
Enklaste sättet att investera
Inom kryptokretsar har ISK blivit en mycket populär sparform. Varför? För att det är det enklaste sättet att investera i kryptovalutor. Trots att det i den allmänna mediebevakningen kan framstå som att svenska myndigheter och banker är mycket restriktiva när det gäller utvecklingen inom kryptoområdet, så var Sverige faktiskt först i världen med att göra ett kryptorelaterat finansiellt instrument mer allmänt tillgängligt.
Detta skedde redan 2015, när företaget Coinshares lanserade ett så kallat certifikat som följde värdet på Bitcoin (den som köper certifikatet äger alltså ingen kryptovaluta själv). Certifikatet accepterades i ISK-systemet och det blev därmed lätt tillgängligt för den svenska allmänheten. ISK-integreringen förenklade inte bara hanteringen rent tekniskt för den som ville investera i kryptovalutor, ISK-upplägget var också skattemässigt mycket fördelaktigt. För den som själv köper och säljer kryptovalutor så gäller reavinstskatt med 30 procent på samtliga transaktioner. Så icke inom ISK-systemet. Så vad som skapades som en sparform för att man från politiskt håll ville gynna svenskarnas långsiktiga sparande, har i stället förvandlats till den perfekta plattformen för kortsiktig spekulation.
Spekulationsplattform
För mer rutinerade kryptoaktörer är ISK:s fördelar som spekulationsplattform i dag en självklarhet som man gärna vill sprida till de alltfler svenskar som investerar i krypto. En av de svenska profilerna på området – Anna Svahn – förklarade nyligen i en intervju att hon investerade långsiktigt genom att köpa riktiga Bitcoin, men när det gällde att köpa och sälja på kort sikt då gjorde hon det genom certifikat på ISK för att helt enkelt undvika skatten.
Att man som enskild investerare söker minimera den skatt man betalar är inte särskilt uppseendeväckande. Det problematiska ligger i att vi har konstruerat en statligt sanktionerad spekulationsplattform, som dessutom är särskilt lämpad för finansiella tillgångar som annars är komplicerade att handla med.
Det är svårt för lagstiftare i Sverige och EU att hänga med i den snabbt växande kryptomarknaden. Därför är det extra viktigt att det satsas resurser under kommande åren för att modernisera kapitalbeskattningen, så att kryptorelaterade tillgångar inte blir ett tillhåll för skatteflykt.
En sådan förändring skulle göra ISK-systemet till mindre av en plattform för kortsiktig spekulation i allmänhet och för krypto i synnerhet.
Ett första steg i den riktningen vore att skyndsamt förändra ISK-systemet så att det bättre står i samklang med den övergripande principen om 30 procents skatt på kapitalvinster. En sådan förändring skulle göra ISK-systemet till mindre av en plattform för kortsiktig spekulation i allmänhet och för krypto i synnerhet.
Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet
Viktor Elliot, doktor i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet
LÄS MER:V vill se miljontak på ISK-sparande
LÄS MER:ISK-debatten befinner sig på syrefattiga nivåer
LÄS MER:Höjd skatt på ISK-konton slår mot kvinnor och unga
