Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Men när enskilda plattformar blir centrala kanaler för det demokratiska samtalet måste politiken kunna göra vissa, begränsade, ingripanden för att säkra grundläggande rättigheter. Det betyder inte att politiker ska svara på frågan “var det rätt eller fel?” varje gång en plattform blockerar någon. Med tydlig lagstiftning behövs inte det, skriver debattören.
Men när enskilda plattformar blir centrala kanaler för det demokratiska samtalet måste politiken kunna göra vissa, begränsade, ingripanden för att säkra grundläggande rättigheter. Det betyder inte att politiker ska svara på frågan “var det rätt eller fel?” varje gång en plattform blockerar någon. Med tydlig lagstiftning behövs inte det, skriver debattören.

Innehållet på sociala medier bör styras av lagar - inte av godtycklig censur

Idag har ett fåtal företag för stor makt över yttrandefriheten på internet. Detta har blivit smärtsamt tydligt i efterspelet av stormningen av USA:s kongress. Här hemma står EU inför att anta en ny lagstiftning för digitala plattformar. Den nya lagen måste tydliggöra i vilka situationer plattformarna ska ta bort innehåll och blockera användare på sociala medier, skriver Arba Kokalari (M) Europaparlamentariker.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Stormningen av USA:s kongress har med rätta väckt avsky och starka reaktioner. Ett historiskt angrepp på demokratin, ivrigt påhejat av president Trump under hans sista tid vid makten.

I efterspelet till händelserna har ljuset riktats mot de sociala mediernas ansvar. Twitter och Facebook blockerade president Trumps konton och även YouTube tog ner innehåll som bidragit till uppvigling av demonstranterna. Fler plattformar har följt efter med ställningstaganden, bland annat Snapchat, Pintrest och Twitch.

Möjliggjort spridningen

Vänsterdebattörer, inklusive digitaliseringsminister Anders Ygeman (S), har varit snabba med att lägga ansvaret för upploppen på de stora sociala plattformarna och många menar att man snabbare borde ha tagit bort desinformation om valresultatet och blockerat konton som bidragit till uppviglingen.

Sociala medier har utan tvekan möjliggjort spridningen av konspirationsteorier och uppmaningar till våld. Men den som tror att rensning av lögner och extrema åsikter på sociala medier är det bästa sättet att bemöta hotet mot demokratin gör en för enkel analys. Vi kan inte låta detta tankesätt bli vägledande för EU:s nya lagstiftning.

Uppenbart olagligt material

Donald Trump och högerextrema i USA är inte de enda som har blivit blockerade av plattformarna. Vid flera tillfällen har plattformar kritiserats för att ha tagit bort innehåll från kroppsaktivister och hbtqi-grupper. Vi är många som minns Facebooks blockering av den klassiska bilden från Vietnamkriget på Napalmflickan för några år sedan. Samtidigt får diktatorer fortsätta pumpa ut innehåll till sina följare och uppenbart olagligt innehåll som hämndporr sprids som ogräs i digitala kanaler. Detta visar på godtyckligheten och rättsosäkerheten i dagens system och att vi behöver ordning och reda, inte ett fortsatt digitalt vilda västern.

Det är rimligt att privata bolag som regel ska få bestämma över sina användarvillkor och system för moderering. Plattformar ska inte behandlas som publicister med ansvar för allt det innehåll som användare laddar upp. Men när enskilda plattformar blir centrala kanaler för det demokratiska samtalet måste politiken kunna göra vissa, begränsade, ingripanden för att säkra grundläggande rättigheter. Det betyder inte att politiker ska svara på frågan “var det rätt eller fel?” varje gång en plattform blockerar någon. Med tydlig lagstiftning behövs inte det.

Men när enskilda plattformar blir centrala kanaler för det demokratiska samtalet måste politiken kunna göra vissa, begränsade, ingripanden för att säkra grundläggande rättigheter

Principen att det som är olagligt offline även ska vara det online måste styra de systemviktiga plattformarnas agerande. Idag är lagstiftningen otydlig för hur företagen ska hantera olagligt innehåll som laddas upp på deras plattformar. Den grundläggande tanken bakom förslaget till EU:s nya plattformslagstiftning, Digital Services Act, är att tydliggöra vilka spelregler som ska gälla på nätet och hos de digitala plattformarna. Genom att stifta EU-gemensamma lagar kan vi undvika att alla EU-länder inrättar egna lagar och därmed bygger murar på internet, som försvårar för både användare och företag. Som enda svensk i det utskott i Europaparlamentet som ansvarar för den nya lagstiftningen kommer jag att arbeta för att möjliggöra effektivt och snabbt borttagande av olagligt innehåll.

Försvara stötande åsikter

Samtidigt kommer jag kämpa för att de röster som nu skriker efter ökad internetcensur inte ska få sätta agendan. Yttrandefriheten finns till just för att försvara de åsikter som är stötande och obekväma. I en demokrati måste vi försvara rätten för dessa åsikter att uttryckas, även om vi inte håller med. Vi kan inte ha ett samhälle där stora företag stänger av användare som skriver om känsliga ämnen helt utan förklaring eller möjlighet till rättssäker prövning eller överprövar publicistiska beslut genom att plocka bort artiklar som i Sverige skyddas av våra grundlagar Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

En användare som blir blockerad eller får innehåll borttaget på till exempel Facebook måste ha rätt att veta varför och ges möjlighet till en rättssäker överklagan av beslutet. Vi behöver även stärka insynen i de algoritmer som avgör vilket innehåll vi ser i våra flöden och ges större möjlighet att påverka detta. Vi kan inte ha en utveckling där användare ständigt matas med mer extremt innehåll som premieras av algoritmerna.

Censur aldrig vägen framåt

Plattformarna har närmast blivit ett vilda västern där Mark Zuckerberg, Jack Dorsey och Sundar Pichai kan agera som sheriffer. Kommande EU-lagstiftning måste skapa mer ordning, och vara hårdare mot kriminalitet, men även skydda yttrandefrihet och rättssäkerhet. Ökad censur av lagligt innehåll kommer aldrig vara vägen till ett mer demokratiskt samhälle – snarare ger det ytterligare bränsle till konspirationsteorier och ökar polariseringen.

Arba Kokalari (M) Europaparlamentariker