Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson (SD) intervjuas av media. Bild: Jessica Gow/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Inga belägg för att SD missgynnats av medierna i valrörelsen

SD var det parti som fick mest kritik i nyhetsmedierna i höstens valrörelse. Samtidigt var det detta parti som medierna gav störst utrymme under den sista valrörelseveckan. Det visar boken ”Kampen om mediebilden – nyhetsjournalistik i valrörelsen 2018”, som i dag presenteras av Institutet för Mediestudier och JMG, Göteborgs universitet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Politik presenteras i hög grad på mediernas villkor. 2018 var inget undantag. Den politiska scenen under 2018 års valrörelse kontrollerades av medierna. Aldrig har partiledarna deltagit i så många debatter och intervjuformat av varierande slag.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

En betydande del av rapporteringen bygger också på journalisternas tolkningar. Ett exempel är att politik oftare gestaltas som spel och strategi än som sakfrågor. En förklaring är att det är lättare att skapa drama kring spelet, vem som vinner och de politiska strategierna, än kring komplicerade sakfrågor. I Medievalsundersökningen 2018 gestaltades 57 procent av alla valnyheter som spel eller skandal och bara 43 procent som sakfrågor.

Studien visar också att det är i den mer spelgestaltande journalistiken som journalister är mest värderande.

Studien visar också att det är i den mer spelgestaltande journalistiken som journalister är mest värderande. Det är troligen en effekt av att journalisterna uppfattar det som om tolkningsfriheten är större när man talar om spelet.

Gestaltandet av politik som spel och strategi är dock problematisk, inte bara för att det tränger undan bevakningen av politikens sakfrågor, utan också för att forskning visar att det kan leda till minskat politiskt intresse och minskat förtroende för både politiker och medier.

Samtidigt är det ett faktum att i denna valrörelse var regeringsfrågan på många sätt den viktigaste sakfrågan. Det visas inte minst av att partiernas krampaktiga hantering av regeringsfrågan gjorde att det tog mer än ett halvår innan väljarna fick veta vilka partiers program som skulle bli regeringspolitik.

Mediernas makt är tydlig, men aldrig oinskränkt. I kampen om dagordningen har både partierna och verkligheten stor betydelse.

Mediernas makt är tydlig, men aldrig oinskränkt. I kampen om dagordningen har både partierna och verkligheten stor betydelse. I valrörelsens inledning 2018 var det närmast verkligheten som satte agendan, då bränder i skogar och bilar i förorter lyfte miljöfrågorna respektive lag och ordning mot toppen. I slutet av valrörelsen påverkades dagordningen mer av partiernas utspel som förde sjukvård och invandring till toppen av agendan. Sista valrörelseveckan fick dessa två frågor 29 procent av all nyhetsbevakning.

Under varje undersökt valrörelse har några partier gynnats och andra missgynnats. Ibland kan det kopplas till externa händelser, som det klassiska exemplet med säldöden som lyfte Miljöpartiet in i riksdagen 1988, och ibland till skicklig partitaktik som Folkpartiet med språktestet 2002. I 2018 års valrörelse tyder mycket på att Kristdemokraterna vann på att vårdfrågan för första gången sedan mätningarna startade blev största fråga under valrörelsen.

Det är vanligt i dessa studier att regeringspartier får mycket kritik, men effekten blev ändå att Alliansen som regeringsalternativ fick en mer gynnsam bevakning i valrörelsen.

Om vi ser på hur partierna skildrades i medier under valrörelsen, finns tydliga skillnader. När det gäller regeringsalternativen fick partierna inom de rödgröna och Alliansen i princip lika stor medieuppmärksamhet, men i synnerhet bilden av Socialdemokraterna var mer negativ än av de andra partierna. Det är vanligt i dessa studier att regeringspartier får mycket kritik, men effekten blev ändå att Alliansen som regeringsalternativ fick en mer gynnsam bevakning i valrörelsen.

Mediernas behandling av Sverigedemokraterna diskuteras ofta. I höstas var SD det parti som syntes mest i medier under sista valrörelseveckan. Var femte nyhet tog upp partiet. Men det fick också mest kritik. Mer än hälften av de gånger som någon fällde ett omdöme om SD handlade det om någon form av kritik.

En viktig aspekt är dock att kritiken mot Sverigedemokraterna i första hand kom från andra partier och handlade om politiska sakfrågor.

En viktig aspekt är dock att kritiken mot Sverigedemokraterna i första hand kom från andra partier och handlade om politiska sakfrågor. Det visar i vår mening att partiet förvisso var starkt kritiserat i medierna och bilden var ogynnsam, men det beror i första hand på kritik från andra partier och på skandaler som partiet var inblandat i. Dessa resultat bör därför inte tolkas som utslag av politisk partiskhet i den meningen att journalisternas eller medieägarnas åsikter och värderingar låg bakom.

På samma sätt styrs inte vad som tar plats på mediernas dagordning av politiska värderingar, utan av nyhetsvärderingar. De frågor som tog stor plats i medierna under valrörelsen gjorde det för att de betraktades som nyhetsmässiga. Lika lite som att miljöfrågorna fördes fram för att gynna Miljöpartiet fokuserade medierna på bilbränder för att gynna Sverigedemokraterna.

Det som styr mediernas bevakning är inte politiska värderingar. Det är nyhetsvärderingar.

Vår slutsats av Medievalsundersökningen 2018 liksom av tidigare forskning är att det empiriska stödet för att mediebilden av politiken styrs av mediernas sätt att fungera och förmåga att välja det som är viktigt för publiken är mycket större än stödet för att medierna skulle styras av ägares eller journalisters politiska partiskhet.

Det som styr mediernas bevakning är inte politiska värderingar. Det är nyhetsvärderingar.

Bengt Johansson

professor, JMG, Göteborgs universitet

Jesper Strömbäck

professor, JMG, Göteborgs universitet

Lars Truedson

föreståndare, Institutet för Mediestudier

Fotnot: Sedan 1979 har Göteborgs universitet undersökt mediebilden av de svenska valrörelserna. Medievalsundersökningen 2018 genomförs av professorerna Bengt Johansson och Jesper Strömbäck, JMG, i samarbete med Institutet för Mediestudier, som i dag ger ut boken Kampen om mediebilden – nyhetsjournalistik i valrörelsen 2018 med dem som författare.