Sotlunga, förslitningsskador, hörselskador, cancer, ledvärk, musarm med mera är fysiska yrkesskador som svenska arbetare och tjänstemän led av under industrisamhället. Numera lider sex av tio kontorsanställda av informationsstress, en press att ta in och hantera alltför stora mängder information. Men informationsstress tas ännu inte på riktigt allvar av vare sig myndigheter eller näringslivet – trots att effektiva motmedel finns.
I mitten av 90-talet dök plötsligt begrepp som ”utbrändhet” och ”gå in i väggen” upp. Vi gick från industri- till tjänstesamhället och det är ingen slump att detta i tiden även sammanföll med framkomsten av nya teknologiska landvinningar som e-post, internet och mobiltelefoner.
Den nya tekniken har gett oss fantastiska kommunikativa möjligheter men det talas sällan om baksidan: en mental stress att hantera all inkommande information i form av telefonsamtal, mejl, SMS etc. Många kan vittna om tjogtals eller till och med hundratals nya mejl i inkorgen varje dag. Alla kräver en åtgärd av något slag: ett svar, boka in ett möte eller en ny arbetsuppgift för att göra-listan.
Känsla av tappad kontroll
Men människan har inte utvecklats i samma takt som tekniken. Vi fördubblar inte vår mentala kapacitet varje år. Resultatet av all informationsstress blir för allt fler en känsla av tappad kontroll, att man halkar efter, kanske känner sig otillräcklig, och i värsta fall får fysiska symptom som högt blodtryck, trötthet och magsår. Enligt Sahlgrenska akademien i Göteborg kan informationsstress till och med orsaka demens.
Enligt en färsk undersökning (av företaget Lexisnexis) upplever sex av tio kontorsanställda att den mängd information de måste gå igenom på jobbet har en negativ inverkan på deras arbetsprestation. Många andra undersökningar visar liknande resultat. Det är chockerande siffror. Informationsstress har blivit vår viktigaste arbetsmiljöfråga som nu måste tas på allvar och bekämpas på ett metodiskt och medvetet sätt.
Vare sig stat eller näringsliv tar ännu vår nya folksjukdom på riktigt allvar. Hur många företag har en skriftlig mejl- och mötespolicy? Lika många som har en miljö- eller jämställdhetspolicy? Knappast!
Exakt noll pressmeddelanden från Arbetsmiljöverket under hela 2010 handlade om informationsstress – medan tre stycken handlade om riskerna med snöröjning på tak. Det visar att även svenska myndigheter mentalt sitter fast i 70-talet.
Inga universalmedel
Det finns inget universalmedel för att eliminera informationsstress. Men några relativt enkla åtgärder som kan och bör vidtas är:
* Informations- och medvetandekampanjer om riskerna med informationsstress från myndigheter som Arbetsmiljöverket och näringslivsorganisationer som Svenskt Näringsliv.
*Mer forskning inom detta område, samt kurser på bland annat universitet, högskolor och chefsutbildningar om hur stora mängder information påverkar människor och hur man bör hantera det.
* En strävan att upprätta mejl- och mötespolicyer i varje större företag.
* En satsning på företagsutbildningar i personlig effektivitet, arbetsteknik och organisation – och därmed minskad stress.
Ett stort ansvar ligger även hos den enskilda individen. Man måste lära sig att ibland koppla ner och koppla av, att säga nej till ständigt nya arbetsuppgifter, och att själv sträva efter att lära sig tekniker för att hantera information så att arbetsdagen och livet känns harmoniskt och under kontroll.
Martin Höckenström
vd, Life Group Nordic AB