En tidig upptäckt av diagnos är avgörande för ett barn med autism eller ADHD. Med en oupptäckt diagnos blir skolan ofta ett dagligt problem och många barn riskerar att bli hemmasittare, vilket dessvärre är fallet för alltfler barn Det får ofta konsekvenser för hela familjen, i många fall med sjukskrivna föräldrar som följd. Barn och unga som erbjuds tidiga insatser löper mindre risk att senare behöva insatser från psykiatrin. Men idag vittnar alltfler barn och föräldrar om en skola som inte har kraft att möta dem och en vård där man får stå i årslånga köer för att få hjälp. BRIS släppte nyligen sin årsrapport som bekräftar en alarmerande ökning av barns psykiska ohälsa och vi ser hur fler barn söker psykiatrisk vård enligt en ny kartläggning från SKR
Skolan är den plats där barn och unga, utöver hemmet, spenderar mest tid. Det är därför viktigt att skolan kan fånga upp barn som mår dåligt, barn som behöver särskilt stöd och barn som är i behov av vård. I dag bär kommunerna huvudmannaskapet och rektorn är ansvarig för barns hälsa i skolan medan det förebyggande vårdansvaret i praktiken försvunnit. Det är en stor brist. Tidigare rådde ett delat ansvar mellan skolläkare och rektor för barnets hälsovård. Vi menar att ett hälsovårdsuppdrag ska återinföras i skollagen men att ansvaret bör ligga hos primärvården, därför föreslår vi att huvudmannaskapet för elevhälsovården bör utredas.
Må bra i skolan
Den vård som förut utfördes av skolläkare avlastade i hög grad barn- och ungdomspsykiatrin. Skolhälsovården utgjorde första linjens vård och stod för en majoritet av det arbete som BUP idag ansvarar för. I dag har hälsoundersökningar ersatts med hälsobesök som utförs av skolsköterska som i sin tur avgör vilka elever som får träffa en skolläkare. Från att skolläkare förut genomförde regelbundna läkarkontroller av alla elevers fysiska och psykiska hälsa är det idag endast ca 10 procent av eleverna som får träffa en skolläkare. Att må bra i skolan måste gå hand i hand med goda kunskapsresultat.
Moderaternas föreslår fem viktiga åtgärder för att förbättra barns hälsa:
– Inför ett hälsovårdsuppdrag i skollagen. En fungerande elevhälsovård med regelbundna uppföljningar, där både den fysiska och psykiska hälsan kontrolleras, är avgörande för alla barn och unga. Det kan bli en viktig del av en nationell preventiv barnhälsovård.
– En lagstadgad vårdgaranti gällande BUP. Vi föreslår att det införs en lagstadgad vårdgaranti gällande BUP med innebörden att barn som mår psykiskt dåligt ska få en bedömning av läkare och barnpsykiatriker inom maximalt 30 dagar. Och inom ytterligare maximalt 30 dagar få den behandling som behövs. Sedan den rödgröna regeringen 2014 tillträdde har köerna till BUP tredubblats och man kan idag stå i kö till BUP i över 12 månader.
Vi föreslår att det införs en lagstadgad vårdgaranti gällande BUP med innebörden att barn som mår psykiskt dåligt ska få en bedömning av läkare och barnpsykiatriker inom maximalt 30 dagar
– Utred huvudmannaskapet för skolhälsovården. Det är orimligt att rektorn, som inte besitter medicinsk kompetens, är ansvarig för skolbarns hälsa. Det ska inte heller vara läraren som ska ansvara för barns oro eller ensamt ta fram individanpassad undervisning. Vi föreslår att skolhälsovården bör ligga hos primärvården.
– Säkerställ att elever med extraordinära behov får rätt stöd
– Alla barn ska få det stöd de behöver för att klara sin skolgång. Det viktigt att det finns goda alternativ för elever som behöver en anpassad skolmiljö för sin kunskapsutveckling. Resursskolor utgör för vissa barn det enda fungerande alternativet. Vi vill värna denna skolform och säkra resursskolornas verksamhet.
– Ta fram en nationell plan för våldsutsatta barn. Vi föreslår att det ska tas fram en nationell plan i syfte att våldsutsatta barn ska ges tillgång till den rehabilitering som krävs för att återfå förmågan att leva ett normalt liv, vilken fått sig en knäck av det våld och övergrepp som dessa barn utsatts för. Staten behöver ta ett mer aktivt ansvar för styrningen av det nationella suicidpreventiva arbetet.
Barn och ungas psykiska hälsa ska tas på största allvar. Vi kan vända utvecklingen, men det kräver att vi tar krafttag för att tidiga och tydliga insatser kommer på plats i skolan. Alla barn förtjänar att få bästa förutsättningar för att lyckas i skolan.
Lars Hjälmered (M) Utbildningspolitisk talesperson
Camilla Waltersson Grönvall (M) Socialpolitisk talesperson